"Pojkpengen" i skolan okänt fenomen för gotländska genuspedagogen

6:28 min

Regionens genuspedagog, Marit Olsson kände inte till att gotländska skolor med hög andel pojkar får en extra pott skolpeng. Så sent som förra veckan skrattade hon och andra lärare åt den så kallade "pojkpengen" i Luleå.

Men även skolorna på Gotland får, i viss mån, resursfördelning efter kön. En hög andel pojkar ger extra slantar till skolan, liksom om en hög andel föräldrar är lågutbildade. Utländsk bakgrund är en annan faktor för högre skolpeng.

Genuspedagogen Marit Olsson förstår tanken bakom "pojkpengen", men undrar om det verkligen är rätt sätt att skapa mer jämlika förutsättningar i skolan.

– Eftersom det inte finns några vetenskapliga belägg för att pojkar skulle ha en bristande intellektuell förmåga, det finns inga skillnader på det området mellan pojkar och flickor, så är det svårt att veta; vad är det vi skall kompensera? underar hon.

Det hela handlar om den del av undervisningspengarna som öronmärkts för att utjämna olikheter som kan tänkas finnas skolor emellan. För tanken är att alla barn skall ha likvärdiga förutsättningar att nå målen i skolan.

I grund och botten följer ett fast belopp med varje elev från förskoleklass till nian - en generell skolpeng på i grova slängar 50 000 kronor per läsår. Men därutöver får skolorna ett extra påslag som varierar i förhållande till hur klasserna är sammansatta.

Den här modellen baseras på Skolverkets Arbetsverktyg för lokala sambandsanalyser. Hög andel pojkar, elever med utländsk bakgrund och lågutbildade föräldrar är det som viktas och värderas när DEN skolpengen fördelas.

Den skola som får lägst påslag på Gotland är Västerhejde,  2 447:- per elev och läsår. Mest påslag får Gråboskolan i Visby, 6 736 kronor i extra skolpeng per elev och år. Under Totalt är det 19,6 miljoner som fördelas till de gotländska skolorna, utifrån de där fyra kriterierna; där andelen pojkar är ett sätt att bedöma pengatilldelningen.

Genuspedagogen Marit Olsson kände faktiskt inte till att också Gotland håller sig med pojkpeng, eller att det diskuteras att också höja den, för att ge grabbarna bättre förutsättningar att klara skolan. Så sent som i torsdags föreläste hon för gotländska lärare på en kompetensutvecklingsdag och där tittade de på ett inslaget om pojkpengen i Luleå - och skrattade.

Marit Olsson tycker att det tål att diskuteras om det verkligen är mer pengar för pojkar som är lösningen på deras sämre prestationer i skolan. För redan idag FÅR de, enligt Marit Olsson, mer lärartid, mer stöd, tidigare diagnoser på neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Kanske handlar det om att snarare komma tillrätta med någon sorts "antipluggkultur" hos killarna, säger hon.

För att förstå HUR värderingen går till kan vi ta ett exempel. Av en hundralapp skulle 60:- syfta till att kompensera föräldrars låga utbildning, 20 kronor för utlandsfödd elev med båda föräldrarna födda utomlands. 10 kronor för elev född i Sverige men med utlandsfödd förälder och 10 kronor för pojkarna. Den totala "pojkpengen" är alltså närmare 2 miljoner kronor i påslag för de gotländska skolorna. Men det är en hög andel lågutbildade föräldrar som ger mest kompensation. Fårösundsskolan är den skola med lägst utbildningsnivå för föräldrarna och S:t Hansskolan i Visby har högst andel föräldrar med högre utbildning.

Från regionens hemsida: "Fördelningen av BUFs budget beslutas av barn och utbildningsnämnden. Den skall enligt Region Gotlands skolplan vara relaterad till aktuella barn- och elevantal samt ge likvärdiga förutsättningar för barn och elevers utveckling och lärande."