Fritidsgårdar kan fungera brottsförebyggande

1:35 min

I Biskopsgården och på flera andra platser höjs röster för att nya fritidsgårdar ska öppnas, inte minst efter höstens skottlossningar.

Fritidsgårdar har många olika syften men om de ska fungera i brottsförebyggande syfte behövs det tydliga strategier. Det menar sociologen Pia Andersson på Göteborgs universitet.

Menal Alabs går på högstadiet på Ryaskolan i Biskopsgården. Hon tycker att fritidsgårdar är viktiga.

– Det är ju mycket som händer här, skottlossning och såna grejer. Så i stället för att man ska vara rädd och vara ute, kan man vara i en fritidsgård där man kan ha kul i alla fall. Och det skulle vara bra om föräldrarna också fick komma och se hur det såg ut. Fritidsledarna, de som jobbar där, skulle kunna snacka med föräldrarna så att de ser att det inte är något dåligt ställe, säger Manal Alabs som går i klass 8A på Ryaskolan i biskopsgården.

Fritidsgårdar kan ha en viktig roll som brottsförebyggande verksamhet enligt sociologen Pia Andersson som har studerat Mixgården i Hammarkullen. Hon menar att den på många sätt fungerar som ett gott exempel. På Mixgården har personalen kunnat bygga upp en sammanhållning mellan sig och sina besökare tack vare ett långsiktigt arbete och en tydlig strategi. Men fritidsgårdar som saknar strategi och en fungerande personal kan ha motsatt effekt.

– Forskningen säger att om det inte fungerar väl finns det en risk att subgrupper tar över och använder fritidsgården för syften som inte tjänar fritidsgården och som kanske stöter ut några av besökarna och gör att det blir en plats som inte är sund, säger Pia Andersson.

Tina Sheikhchi går i klass 9B på Ryaskolan och hon tycker att det skulle vara bra med en fritidsgård.
– Ungdomar som inte har någonstans att ta vägen brukar oftast hänga på gatorna, och det vet jag själv eftersom jag är en av dom som gör det. På en fritidsgård skulle man kunna hänga med sina vänner och kolla på film och kanske spela TV-spel och bara umgås.

Henrik Olsson
Vastekot@sverigesradio.se