Nyhetskrönikan

Klockan klämtar för dig

5:41 min

”Ingen människa är en ö, hel och fullständig i sig själv. Varje människa är ett stycke av fastlandet, en del av det hela. Om en jordklump sköljs bort av havet blir Europa i samma mån mindre, liksom en udde i havet också skulle bli, liksom dina eller dina vänners ägor. Varje människas död förminskar mig, ty jag är en del av mänskligheten. Sänd därför aldrig bud för att få veta för vem klockan klämtar; den klämtar för dig.”/John Donne.

Veckans krönika handlar om varför det är viktigt att berätta om Karim Mitanda. Välkommen in.

I veckan har det kommit fram två saker som borde leda till att alla människor tar en skogspromenad, tittar upp i trädtopparna, drar in luft och funderar över mänskligheten. Gör en liten analys över hur just du uppfattar mänskligheten just nu. Vi gör det alldeles för lite. Allt ska vara så konkret och påtagligt och gå på rutin. Det är som att först då blir det verkligt och trovärdigt. Det visar inte minst all denna registrering som görs idag. I veckan hörde du om Dagens nyheters granskning kring polisens registrering av romer. Jag är inte särskilt förvånad över att detta skett. Allt verkar registreras idag. Titta på våra barn i skolan. I olika system registrerar skolan allt från hur långt barnen har kommit i matte till att de kommit för sent in efter en rast. På så sätt behöver nästa lärare inte ägna så mycket tid och kraft till att lära känna eleverna utan kan läsa sig till hur de är som personer och utifrån det jobba effektivt enligt mallen. Och polisen behöver inte ens fundera på hur en person ska bemötas, behandlas eller hjälpas när det finns register där det står att den 16-åriga pojke som står framför dem är rom och dessutom son till en person som är dömd för brott. Det finns mallar för hur dessa 16-åriga pojkar ska behandlas. Att fundera på eller försöka ta reda på hur den individ är som står framför dem görs väldigt sällan idag. Oavsett om det handlar skolelever eller romer. Det kan effektiviseras genom register och konkreta handlingsplaner. Individen är på väg att dö ut och kvar har vi massan.

Kanske är det därför det kommit reaktioner på vår rapportering av 22-årige Karim Mitanda som felaktigt avvisades av polisen från Sverige till Uganda. Jag beskriver det kort: Karim Mitanda skulle avvisas. Migrationsverket ändrade på avvisningsbeslutet så att han skulle stanna i Sverige. Polisen åker och hämtar Karim, han säger att det finns inget avvisningsbeslut längre. Polisen tar honom ändå – men går in i det system där alla avvisningsbeslut står för att läsa. Där står det klart och tydligt att Karim INTE ska avvisas. Två timmar senare kör polisen Karim Mitanda till flygplatsen och sätter honom på planet mot Uganda.

Detta är en väldigt ovanlig situation. Migrationsverket kan inte komma på att det hänt tidigare. Så varför hände det? När jag står där i skogen och tittar upp mot trädtopparna och drar in luft och funderar över mänskligheten vill jag inte tro att detta hände på grund av att polisen struntade i det hen såg i anteckningarna från Migrationsverket. Jag vill inte tro att polisen såg detta, struntade i det och av ren ondska skickade Karim Mitanda till en osäker vardag. Kan det vara så att polisen är så van vid det mallade och konkreta systemet så att de handlade precis som de brukar göra? Utan att lyssna på vad Karim sa, det kanske är en vanlig bortförklaring de brukar få höra? Det ovanliga var bara att denna gång stämde det… Han utmärkte sig från massan, men det kunde polisen inte se. De hade ingen mall för honom.

En del av de reaktioner som har kommit kring denna rapportering är att varför lägger vi ner så mycket tid och energi på att berätta om Karim? Det är en asylsökande som har skickats tillbaka. Vad spelar det för roll för den stora massan i Kronoberg, hur påverkar det er som lyssnar och er vardag?

Ja nummer ett för att det begicks stora felaktigheter i Karim Mitandas fall. Men det hänger också ihop med det du inledningsvis läste/hörde. Slutar vi bry oss om individen så slutar vi bry oss om mänskligheten. För det är individen som gör mänskligheten. Så slutar vi bry oss om Karim Mitanda så slutar vi bry oss om dig.

Jag säger inte att vi ska bry oss om människor på det sättet som innebär att alla asylsökande per automatik ska stanna. Men det ska gå rätt till. Den dagen då du accepterar att polisen agerar fel mot Karim, den dagen accepterar du att de agerar fel mot dig. Klockan klämtar för dig.

Hur ser du på detta? Hör av dig så mycket du vill, till mig Elisabeth Anderberg nyhets- och programchef 0470-726057.