”Jobbskatteavdraget kommer att ätas upp av höjningar på annat håll”

3:55 min

De 12 miljarder kronor som den borgerliga regeringen vill satsa på ett femte jobbskatteavdrag verkar inte ha fullt stöd bland väljarna.

I en Demoskopundersökning gjord på uppdrag av Expressen svarar nästan hälften av de tusen tillfrågade att avdraget är dåligt. Men 35 procent tycker att det är bra.

Enligt regeringen skulle till exempel vårdanställda gynnas av  jobbskatteavdraget. Men deras fack, Vårdförbundet, vill hellre tala om reallöner i förhållande till andra yrkesgrupper.

– Jag kan inte uttala mig om våra medlemmar uppskattar jobbskatteavdraget eller inte, men när jag pratar med medlemmar, så ställer man fortfarande samma krav som tidigare på att vårt yrke behöver uppvärderas. Och det kravet har inte förändrats med ett jobbskatteavdrag, säger Anna Andersson, vice förbundsordförande, Vårdförbundet.

Att de offentliganställda gynnas av jobbskatteavdraget ifrågasätts även av Konjunkturinstitutet, där forskningschef Göran Hjelm säger till Ekot, att eftersom skattesänkningen är ofinansierad så måste antingen verksamheten inom välfärden skäras ner – eller så måste andra skatter höjas för att betala jobbskatteavdraget, längre fram. Enligt Hjelm är höjda skatter inom kommuner och landsting det troligaste.

En extra månadslön har sköterskorna fått, via jobbskatteavdraget, när det femte steget genomförs nästa år. Det har regeringen räknat ut. Så här sa statsminister Fredrik Reinfeldt (M) i sitt sommartal i augusti.

-- Låt mig bli tydlig. Vi är nu i sjukvården.  En läkare, en sjuksköterska och ett vårdbiträde. Läkaren tjänar dubbelt så mycket som sjuksköterskan, sjuksköterska tjänar mer än vårdbiträdet. När vi använder skattesänkningar på det sätt som vi gjort så betyder det mest för vårdbiträdet, lite mindre men ändå mycket för sjuksköterskan och allra minst för läkaren.

Som andel av lönen betyder alltså jobbskatteavdraget mest för den som tjänar minst, men i kronor räknat är det tvärt om. Ett vårdbiträde har fått cirka 16 000 kronor i lägre skatt när det femte jobbskatteavdraget införs nästa år. Sjuksköterskan cirka 23 000 och läkaren 26 200 i sänkt skatt per år.

Men på Vårdförbundet vill man inte blanda in jobbskatteavdraget i lönediskussionerna. Som företrädare för en yrkesgrupp med mellan tre och fem års högskolestudier, men där snittlönen ligger på 28 000 kronor så är det reallönen i förhållande till andra med motsvarande utbildning man vill jämföra. Anna Andersson efterlyser också att ett annat vallöfte från 2010 infrias.

– Ja, man kan ju börja med att se till att den här betalda specialistutbildningen faktiskt blir verklighet, säger hon.

Jobbskatteavdraget är tänkt att ge två effekter. Dels ska det få löntagarna att hålla nere sina lönekrav – de får ju mer pengar i plånboken genom sänkt skatt. Dels ska det få fler i arbete genom att gapet mellan de som är inne på arbetsmarknaden och de som står utanför ökar. Det gör även låglönejobb mer attraktiva.

Enligt finansminister Anders Borg (M) är det de offentliganställda som har störst nytta av jobbskatteavdraget. Så här sa han nyligen:

– Det är så att poliser, lärare, sjuksköterskor, brandmän, gymnasielärare, barnmorskor, alla de grupperna, som bär vårt samhälle och tar det tunga ansvaret. Det är för dem som det är viktigt att sänka skatten. Det är därför som vi står upp för jobbskatteavdrag och höjd brytpunkt. Det är kärnan i vårt arbete i valrörelsen.

De yrkesgrupper som finansminister Anders Borg nämnde har alla skattefinansierade löner. Och när skatterna sänks minskar utrymmet för både löneökningar och nyanställningar. Därför kommer man att antingen att tvingas dra ner på välfärden eller höja skatten igen på annat håll. Det är precis det sistnämnda som Göran Hjelm, forskningschef på Konjunkturinstitutet, tror kommer att hända.

– Ja, man skulle kunna säga att allting av jobbskatteavdraget kommer att ätas upp av höjningar på annat håll. Men det är våran bedömning, att eftersom vi inte har något reformutrymme och nu sänker skatten,  så måste man antingen spara i utgiftssidan eller höja skatter framöver. Och i våran prognos, så behåller man det offentliga åtagandet och i den bedömningen så finns det bara skattehöjningar kvar.

Så om man ska kunna veta hur mycket sjuksköterskan får lov att behålla av sin lön, då behöver man också veta hur mycket kommuner och landsting tvingas höja för att behålla nuvarande service?

– Ja, absolut.

Birgitta Johansson

birgitta.johansson@sverigesradio.se