Higgs och Englert får Nobelpriset i fysik 2013

-Jag är väldigt, väldigt glad över den här hedrande utmärkelsen, sa Francois Englert.

Dagens prisutdelning blev dramatisk. Pristagarna skulle ha tillkännagetts 11.45 men presskonferensen fick flyttas fram flera gånger innan den till slut kunde inledas 12.45.

Det var först efter en mycket livlig och utdragen debatt som professorerna på Kungliga Vetenskapsakademien kunde enas.

– Det tycker jag att man kan säga. Så här ska en Akademie vara; livlig och med mycket debatt, berättar Per Carlsson, som var med.

Vad som sas på mötet är sekretessbelagt i 50 år. Men troligen gällde diskussionen ifall en del av priset skulle kunna gå till de tusentals forskare vid Cern-laboratoriet i Schweiz, som förra året efter decenniers sökande hittade den gäckande higgspartikeln.

Så blev det inte, men KTH-fysikern Jonas Strandberg, som arbetat på Cern är inte besviken.

-Jag är personligen inte besviken. Visst hade varit jättekul att få ett nobelpris till Cern, som hade varit alternativet, men jag tycker personligen att det är bra att man inte ger nobelpris till organisationer, säger en av Cern-forskarna Jonas Strandberg på KTH i Stockholm.

Till slut kom ändå presskonferensen igång och Higgs och Englert kunde presenteras som årets pristagare. 1964 kom de båda, oberoende av varandra, med samma teori. Först 2012 bekräftades den genom upptäckten av den så kallade Higgspartikeln vid Cernlaboratioriet.

Upptäckten av partikeln har kallats för en av de största i vetenskapens historia. Den bekräftar den rådande teorin om universum genom att den förklarar varför alla andra partiklar har massa.

Teorin är en central del i fysikens standardmodell som beskriver hur världen är uppbyggd. Allting består av några få byggstenar, materiepartiklar. Dessa partiklar styrs av krafter som förmedlas av kraftpartiklar som ser till att allt fungerar som det ska, enligt Vetenskapsakademin.

Higgspartikeln förklarar med andra ord vår egen existens. Utan massa skulle det inte finnas stjärnor, planeter eller människor.

I ett förproducerat uttalande, förmedlat av universitetet i Edinburgh där Peter Higgs är professor emeritus, säger han:

"Jag är överväldigad av att få motta priset och jag tackar Kungliga svenska vetenskapsakademien. Jag vill också gratulera alla som bidragit till upptäckten av den här nya partikeln och jag tackar min familj, mina vänner och kollegor för deras stöd."

Peter Higgs föddes 1929 i Newcastle i England. Han utbildade sig vid Kings College i London där han tog sin doktorsgrad i fysik 1954, men är mest förknippad med universitetet i Edinburgh i Skottland där han varit verksam under större delen av sitt liv.

Han lade fram sina tankar om det som skulle komma att kallas Higgspartikeln i en artikel i Physics Letters 1964. Samma år beskrev han sin teori mer exakt i en andra artikel - som dock refuserades av tidningen eftersom artikeln "inte har något uppenbart värde för den fysiska vetenskapen". Higgs ändrade lite i artikeln och skickade den till en annan tidskrift, Physical Review Letters, där den publicerades.

François Englert är belgisk medborgare. Han föddes 1932 i Etterbeek. Han är professor emeritus vid Université Libre de Bruxelles i Bryssel. Englert och Higgs föreslog, enligt prismotiveringen, oberoende av varandra föreslog teorin om hur partiklar får sin massa samtidigt 1964.

Milan Djelevic
milan.djelevic@sverigesradio.se

Hanna Birath
hanna.birath@sverigesradio.se

TT