Skåne Direkt

Projekt vill ge invandrade gamla rätt demensvård

3:09 min

Tänk dig att invandra till ett land, inte kunna språket så bra, bli sjuk och få genomgå en massa tester där stor vikt läggs vid just språk och kulturella kunskaper. Risken för att få fel diagnos skulle vara ganska stor. Och det är den just nu för personer som har invandrat till Sverige och som lider av demens. Men ett skånsk-danskt projekt kan ändra på det.

Testerna idag är utfomade så att risken ökar för att patienten som inte har svenska som modersmål ska få fel diagnos.

– De tester som används idag är inte anpassade för personer som inte talar svenska och som inte har gått i skolan, konstaterar sjuksköterskan Rozita Torkpoor vid Kunskapscentrum för demenssjukdomar i Malmö.

– Till exempel frågar man om vilken årstid det är, och i vissa länder har man inte årstider, så då kan man bli kuggad. Man får skriva en mening, på svenska eller på ett annat språk - men har man inte gått i skolan kan man inte det. Och sen räkneexempel och det kan ha att göra med att du inte har den kunskapen från början. Risken är att de får fel diagnos.

Det här har läkare och sjuksköterskor på vårdcentraler runt om i Skåne reagerat på, och på Minneskliniken i Malmö pågår just nu ett skånskt-danskt samarbetsprojekt, Migrationskolan, som vill råda bot på problemen. Till exempel har man tagit fram nya tester som är mindre språk- och kunskapsspecifika.

– Man frågar patienten: "Tänk att du står vid gatan och hur ska du ta dig över?", och då ska man komma med ett bra svar.

En annan utmaning har varit att få invandrade äldre människor att överhuvudtaget söka vård för glömska, för statistik från Kirsebergs vårdcentral i Malmö visar att de är underrepresenterade. Det trots att studier visat att det borde vara vanligare med demens hos den som har flyttat långt.

– Det går inte ihop. Fler borde söka hjälp, säger Rozita Torkpoor.

Därför har man inom projektet försökt nå ut till anhöriga med information om hur demens yttrar sig och vad för hjälp som finns att få. Tolkar har också utbildats för de speciella förutsättningar som gäller när de ska översätta samtal mellan vårdpersonal och demenssjuka.

Häromdagen fick Minnesklinken besök av barn- och äldreminister Maria Larsson (KD). Professor Lennart Minthon som driver projektet ville passa på att sprida det här sättet att jobba för att i framtiden få en mer jämlik vård.

Ministern kunde inte utlova några pengar för en fortsättning på projektet, men hon höll med om att det finns ett behov.

– Jag vet att det finns ett efterfrågetryck, att det är många som saknar den här typen utav verktyg i sitt dagliga arbete. Och jag tror att vi har många mäniskor som inte fått en diagnos som skulle behöva det, konstaterar Maria Larsson.