Nya rön ska göra forskningsvärlden mer jämställd

2:33 min

Det är fortfarande svårare för kvinnliga forskare att få pengar till sina projekt, än det är för deras manliga kollegor. Men för första gången har Vetenskapsrådet undersökt hur det egentligen går till när besluten fattas, som ibland värderar kvinnornas resultat som sämre än männens.

Lisbeth Söderqvist är analytiker på Vetenskapsrådet och hon är en av dem som suttit med och lyssnat när forskningsansökningarna värderas.

– Till exempel diskuterade man självständighet när det gällde kvinnor, men inte när det gällde män. Och det är en viktig skillnad, säger hon.

Kvinnor som söker pengar tillsammans med andra välrenommerade forskare betraktas alltså ibland som osjälvständiga, man tänker att de behöver stöd för att nå resultat.

Män som söker med andra ses däremot inte alls som osjälvständiga. Tvärtom kan tunga namn på medsökande då värderas som bevis på hög forskningskvalitet.

Det här visade sig alltså när Vetenskapsrådet lät observatörer vara med och lyssna när besluten om forskningspengar tas.

Lisbeth Söderqvist säger att det här ger unik kunskap om vilka fördomar som styr forskningsmedel.

– Någon uttryckte det såhär: ”Jag har år efter år förstått att vi inte är jämställda ur ett statistiskt perspektiv, men nu får jag lite verktyg. Jag förstår vad vi gör för fel, det har jag aldrig förstått förut”.

Även i år finns det skillnader mellan kvinnor och män när de över 1 000 ansökningarna i humaniora och samhällsvetenskap har värderats.

Nästan 10 procent av männen beviljades anslag. För kvinnorna var motsvarande siffra knappt 8 procent.

Att skillnaderna inte är ännu större beror till stor del på professor Agnes Wold. I slutet av 90-talet visade hon och hennes kollegor att de sämst meriterade manliga forskarna hade större chans att få pengar än de duktigaste kvinnliga forskarna.

Det här fick stor uppmärksamhet och den nya rapporten från Vetenskapsrådet visar att det nu, trots allt, finns en helt annan medvetenhet än på den tiden, enligt Agnes Wold.

– Det gjorde mig lite uppiggad. För det visade ju i alla fall att det har hänt något. Man får inte bara ge tjänster och pengar till män, säger hon.

Nu ska alla som bedömer forskningsansökningar få utbildning i resultaten av den nya undersökningen.

Vetenskapsrådets mål är att kvinnor och män ska bedömas helt på lika villkor. Men eftersom forskarvärlden är en del av det vanliga samhället, är analytikern Lisbeth Söderqvist inte förvånad över att det fortfarande finns orättvisor.

--  Nej, jag är kvinna och jag lever i det här samhället. Jag är inte så förvånad. Det vet vi ju, att det finns skillnader, säger Lisbeth Söderqvist, analytiker på Vetenskapsrådet.