DEBATT

Mattias Hermansson svarar Björn af Kleen angående "Klickdöden"

Den är onekligen effektiv, berättelsen om ”Klickdöden” i Expressen Kultur 15 november. Artikelns drag påminner om basen i avslöjande nyhetsjournalistik: Påvisa oegentligheter, belägg orsakssamband och låt ansvariga stå till svars.
   Sveriges Radios kulturchef Mattias Hermansson svarar Expressen och Björn af Kleen och reder ut några missuppfatningar om framtiden för radioprogrammet OBS i P1.

Björn af Kleen blandar det med kultursidesartikelns resonerande och självprövande form, men gör bara halva jobbet. Han plockar de respektive genrernas tyngd, men släpper de medföljande ansvaren. Därför saknas konkreta belägg för (och svar på) artikelns centrala tes, som går ut på att nervösa Sveriges Radio-chefer lägger ner programmet OBS för att det inte ger tillräckligt många klick.
   Artikeln exemplifierar det den kritiserar – ett enkelriktat och missvisande budskap som hämtade hem applåder i sociala medier efter publiceringen i fredags.

Hur hamnade vi där? Tja, anklagelserna höll af Kleen på sitt milda vis inne med när han intervjuade mig och Mattias Berg. Synd – för det är ju helt självklart att den som har inflytande ska stå till svars. Att få se sina egna citat innan publicering är meningslöst, om de i texten bara används till bekräfta den tes man aldrig får bemöta.
   Björn af Kleen ställer också Mattias Berg i skottgluggen, inte de chefer som fattat besluten. Hösten 2012 (långt innan Khemiridebatten) gjorde Mattias den utredning som gav en utomordentligt viktig helhetsbild över den svenska kulturdebatten, men han har inte varit inblandad i vare sig beslut eller utvecklingsprocess.

Så till svaren: Nej, Sveriges Radio lägger inte ned OBS, jagar inte klick, minskar inte resurser eller sänker ambitioner. Det finns inte ett samlat chefsgarde i Stockholm som straffat OBS i Malmö för att ha gått vid sidan av Khemiridebatten. Avsikten är inte att ”bredda lyssnarkretsen genom att modellera kanalens debattutbud efter DN Kultur”. Och nej, jag är inte avundsjuk på min förra arbetsgivare eller rekryterad för att göra DN av SR. De 16 åren som anställd i Marieberg räcker fint (men tack för omtanken, Björn).
   Idag är Kulturnytt, Nya Vågen och OBS bra och uppskattade program, men vi vill genom att samordna programmen bli bättre på att förklara sammanhang och ge bättre introduktion till såväl egen kulturdebatt som till den som förs nationellt och internationellt.

Vi saknar idag också ett forum där reportage, intervjuer och samtal regelbundet introducerar lyssnaren till tänkare och idédebatter utanför landets gränser. De lästa inläggen, reflektionen och eftertanken som är basen i OBS är självklart kvar – och vi vill sprida det till fler.
   Runt 85 procent av sändningarna (en högre andel än idag) kommer ske från Malmö. Användningen av sociala medier är självklar i vår tid - här når SR många lyssnare, men hittar också nya berättelser och röster långt från de stora arenorna (som det aktuella exemplet #minflykt visar).
    Utvecklingsarbetet pågår nu, exakt namn är inte spikat men kommer att utgå från OBS.

Debatten om OBS handlar i grunden också om vilken roll man vill ha i ett medielandskap med ett överflöd av styckvis information, men där få tar jobbet att förklara sammanhang och föra dialog.
   Jag ska inte förringa de smärtsamma konsekvenserna av branschens strukturomvandling. En synlig och ofta diskuterad effekt av utbudsökningen är prispress och gratiskultur, som i förlängningen leder till en oroande utslagning av såväl medier som journalister.

Men samtidigt: Mängden kvalitet i text, bild och ljud som med digitala mediers hjälp finns tillgänglig är större än någonsin. Sällan diskuteras dock det faktum att en hemtam elit vant tar del av informationssamhällets överflöd, men andra halkar efter. Att public service-företagen har ett ansvar att motverka växande informationsklyftor påtalas tydligt i den proposition som ligger till grund för kommande avtalsperiod.

Att ge relevant information till alla, oavsett bakgrund, efternamn, bostadsort eller plånbok blir allt svårare. Från sin upphöjda position viftar Björn af Kleen dock helt bort den komplexiteten. Han raljerar om att ”Sveriges Radios statistiker” inte kan bryta ned siffror över huruvida ”25-åriga kvinnor i Rosengård” verkligen tar del av innehållet i OBS.

I all sin enkelhet beskriver det föraktet kulturjournalistikens vanligaste problem: Bristen på perspektiv och engagemang utanför den egna kretsens värld.

Mattias Hermansson
kulturchef Sveriges Radio
twitter.com/mattiashermans