Kalle och tankefabriken

Norénjulen skapades i Genarp

3:32 min

Julen närmar sig med stormsteg. Därför ligger tankefabrikör Kalle Linds val av skånsk kulturpersonlighet den här veckan verkligen rätt i tiden. Det handlar om dramatikern Lars Norén - och om hur Genarp bidragit till ett av vår tids julbegrepp: Norénjulen. 

Veckans skånska kulturpersonlighet växte delvis upp på ett hotell i Genarp, där hans far jobbade som källarmästare. Upplevelserna från dessa år resulterade så småningom i några pjäser som skulle ge honom världsrykte som dramatiker – och samtidigt kanske ge lite dåligt rykte åt Genarp.

Kulturpersonligheten heter Lars Norén.

Lars Noréns genombrottspjäs hette ”Natten är dagens mor” och hade urpremiär på Malmö stadsteater 1982. Den var fyra timmar lång och handlade om en pappa som drack, en mamma som grät och två söner som slogs. Ämnet var inte färdigbearbetat, utan Norén skrev ytterligare två fyratimmarspjäser om samma familj. Och av bara farten cirka tjugo fyratimmarspjäser till – bara under åttiotalet. Sen satte han igång att skriva på riktigt.

Lars Norén har varit alldeles osannolikt produktiv. De senaste åren har han gett ut sina dagböcker: de är på ungefär 1600 sidor styck och handlar sida upp och sida ner om hur Lars Norén köper dyra tröjor och säger taskiga saker om kultursideskritiker. Kultursideskritikerna älskar dem, kanske för att de gillar att se sitt namn i skrift.

Nuförtiden handlar Noréns pjäser oftast om mentalpatienter och fängelsekunder, men länge handlade alla hans pjäser om dysfunktionella familjer. Det är arga pappor, ledsna mammor, förvirrade söner och döttrar som tar livet av sig. Det är folk som skäller, folk som gormar, folk som hatar, folk som bråkar, folk som slåss och folk som skrattar. Elakt. Åt någon annans olycka.

Och alla dessa pjäser, berättade Norén själv, hämtade sin näring ur hans uppväxt. De där första pjäserna, ”Natten är dagens mor” och ”Kaos är granne med gud”, utspelade sig på just ett sånt landsortshotell där Norén själv växte upp på femtiotalet. Det verkar inte alltid ha varit så roligt att vara Lars Norén. Mycket riktigt heter en av hans pjäser ”Sudda bort din glada min”.

Lars Norén tillhör den lilla skara författare som fått ett begrepp uppkallat efter sig: Norénjul. Det är, kan man säga, raka motsatsen till en Astrid Lindgren-jul. Det är väldigt långt ifrån barn med tindrande ögon som får en egensnidad kälke av en snäll bonndräng. Receptet på en lyckad Norénjul är: för mycket julsnaps, för mycket julöl och fler oförrätter än förrätter.

Runt om i världen, i Paris och London och New York, sätter man upp små skyltar där bemärkta kulturpersonligheter har bott och verkat. I lilla Genarp hade befolkningen kunnat sätta upp en skylt med texten: ”Här skapades Norénjulen”.

Det kanske inte är nåt Genarpsborna vill skylta med, men det är faktiskt så.