Ny forskarkritik mot slutförvar i Forsmark

Roland Pusch, professor emeritus i geoteknik vid Luleå tekniska universitet ser risker med att borra hålen för kapslarna med kärnbränsle lodrätt, något som kommer orsaka sprickor i berget, menar han.

– Det som jag påpekar här är att varenda deponeringshål i berget kommer att brista, berget i närmaste omgivning av varenda hål kommer att brista.

Professor Roland Pusch menar att spänningarna i berget i Forsmark där kärnbränslet planeras att förvaras, är så stora att om man borrar hålen där kapslarna med kärnbränslet ska ligga i lodrätt, så kommer det bildas stora sprickor. I sprickorna kan vatten läcka in och påverka den lera, så kallad bentonitlera, som ska ligga runt kapslarna för att skydda dem. Sammantaget skulle det enligt Roland Pusch kunna göra att kopparkappslarna korroderar och bryts ner  snabbare än på de 100 000 år som det är tänkt att de ska hålla. I stället borde hålen i bergen borras lutande neråt, anser han.

– Därför att då minskar bergspänningarna avsevärt, och då kan man få beständighet i det här konceptet.

Men Patrik Sellin, bentonitspecialist på Svensk kärnbränslehantering, företaget som har ansvar för  att ta hand om det svenska kärnavfallet, tror inte att det här blir ett problem, berget i Forsmark är till en början torrt och när grundvatten väl börjar strömma in så kommer bentonitleran som ska omge kapslarna att svälla och skydda dem. Men företaget tar ändå frågan på allvar och kommer i sin totala säkerhetsanalys väga in att lera som tränger in i sprickorna kan spädas ut med vatten och förlora delar av sin effekt.

– Processen finns och vi måste anta i säkerhetsanalysen att en del av bentoniten kan försvinna i en del deponeringshål, säger han.