Jokkmokk

Var fjärde elev blir underkänd i Jokkmokks grundskolor

Var fjärde elev som lämnar grundskolan i Jokkmokks kommun har inte godkänt i alla ämnen. Det visar en rapport från Skolinspektionen. I rapporten tas ett flertal punkter upp som kommunen måste ågärda. Bland annat handlar det om att skolorna behöver bli bättre på att följa upp sitt kvalitetsarbete för att klara av att nå de nationella målen. Kommunen har till och med första november på sig att redovisa åtgärder för att förbättra resultaten.

- Det vi jobbar med idag, som vi tror att det beror på, så tror vi att det grundläggande är motivationen och det är det vi försöker stötta och jobba med idag. Jag tror att det ligger just i den här grunden att det tidigare har varit så mycket att  man har klarat sig och att man har kunnat gå ut nian eller i alla fall slutat nian, om vi säger så, kanske inte gått gymnasiet, man har ändå fått ett jobb, säger rektor på Östra skolan, Gunilla Andersson.

Skolinspektionen har granskat betygen och kritiserar Jokkmokk. Var fjärde elev är inte behörig och pojkar har betydligt lägre betyg är flickor. I ett forskningsprojekt där en skola i jokkmokk var med framkommer det att det fanns en allmän inställning att pojkar klarar sig utan utbildning, eftersom arbetstillfällena ändå finns där för dom, till exempel inom vattenkraft och skogsbruk.

- Ja det är en sak vi sett under många år att vi har stora skillnader mellan flickor och pojkars betyg. Det är ju också något vi jobbat med hela tiden och under de tre senaste åren har vi förbättrat pojkarnas betyg med nära 30 meritpoäng. Det är ju inget unikt med att det är skillnad mellan pojkar och flickor betyg, för så är det ju i hela Sverige. Vi har i Jokkmokk en stor skillnad, det är väl det som utmärker på så vis. Men det är ju också ganska generellt i glesbygden över huvudtaget att pojkar har lägre betyg, säger Andersson.

Gunilla Anderssons absoluta måluppfyllelse, hennes prio nummer ett, är att eleverna ska ha bra betyg, och det jobbar hon dagligen med att försöka uppnå. Nu ska arbetet fortsätta med förbättringen

- Vi kommer att jobba mer med det systematiska kvalitetsarbetet. Det är något som krävs av oss i skollagen och det kommer vi att förbättra. Det kanske inte har varit våran allra bästa sida så att säga. Lärarna kommer att jobba betydligt mycket mera med sina pedagogiska planeringar. Just för att visa eleverna med att det här är syftet med det här arbetsområdet, det är det här ni ska göra. Mer inflytande och tydligare planering an vi väl kanske sammanfatta som det första steg vi börjar med, förklarar Gunilla Andersson.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Sveriges Radio