JOURNALISTIK 3.0

En bild sprids mer än tusen ord

På den sociala webben är bildmaterialet viktigt och för att ha lyckats missa genomslaget av sociala bildplattformar som Instagram och Pinterest bör man nog eventuellt ha varit helt ouppkopplad en längre tid. Samtidigt pratas det gärna om att artiklar i gamla klassiska, "texttunga" tidningsformat är svåra att få spridning på. Och hur detta är ett hot mot journalistiken.

När Journalism.co.uk's Sarah Marshall föreläste på Sveriges Radio för ett par veckor sedan pratade hon bland annat om hur utvecklingen på den sociala webben fått vissa nya nyhetssajter, som får merparten av sin trafik från sociala medier, att dra slutsatsen att texter bör vara antingen superkorta eller väldigt långa och fördjupande för att fungera bra i nätets ekologi. Och så framhöll hon bilder (inklusive rörliga) och grafiska visualiseringar som möjligheter att ta till vara på i onlinejournalistiken.

Anders Mildner skriver också i Sydsvenskan idag om att den virala spridningen av journalistik ”inte är så oförutsägbar som man kanske kan tro” utan pekar på att det finns ett samband mellan viralitet och publikens känslor. Han exemplifierar med den snabba spridningen av videoklippet av Jason Diakité Timbuktus tacktal vid prisutdelningen av Fem i tolv-priset i Riksdagen.
   En slutsats som Mildner drar, eller som i alla fall jag gör när jag läser Mildners text, är att dessa mekanismer går att lära sig. Ett framgångsrecept är att vädja till publikens känslor och vilja att spegla sina värderingar och vem den är, material som lyckas spegla personen som delar det är ofta det man väljer att sprida vidare i sina sociala nätverk.

Den som vill lyckas gör alltså klokt i att paketera sin journalistik väl utifrån dessa premisser och en genväg till känslor är satsa på bra bildmaterial. Mildner nämner bland annat en intervju med sajten Gawkers redaktör Neetzan Zimmerman, som kan sägas personifiera den nya typen av kompetens som blivit allt viktigare i det mätbara medielandskapet på nätet: Zimmerman har utvecklat en fingertoppskänsla för vad som gör saker virala - och vad som kan döda viraliteten.

Ofta dras ett likhetstecken mellan virala bilder och trams, eller WTF-faktorn, men det behöver inte vara så. Bra bildmaterial, dvs bilder som traditionellt klassats som god kvalitet, har också potential på nätet. Men skillnaden mellan "potential" och "viralitet" handlar förstås också, i alla fall om man pratar Facebook, för vad Facebooks personal har bestämt sig för är viktigt och vad de styr med hjälp av sina algoritmer.
   I Facebooks nya satsning på att bli "nyhetsportal" anas en satsning på bildmaterial exempelvis i att bilder från nyhetssajter fått större utrymme (dragits ut till helspaltsbredd), och att länkar till "kvalitetsartiklar" (hur nu detta med kvalitet kommer att bedömas?) sannolikt kommer att premieras framför skojiga meme-bilder i algoritmerna: "We’ll be doing a better job of distinguishing between a high quality article on a website versus a meme photo hosted somewhere other than Facebook when people click on those stories on mobile" skriver Facebook i sitt newsroom 2 december.

Vare sig man gillar klickräkning eller ej går det nog alltså att fastslå att bildjournalistiken är fortsatt viktig in i den digitaliserade omställningen. Att bra bilder är hårdvaluta vittnar nyheten om bötfällningen på 1,2 miljoner dollar av bildbyråerna som stulit bilder på Twitter  och att bilder är viktiga och vädjar omedelbart till publikens känslor blir inte minst tydligt när en, i The Guardians sammanställning, överblickar tidningarnas förstasidor denna morgon , efter nattens nyhet om Nelson Mandelas bortgång. Ett galant metabildjournalistiskt jobb som absolut handlar om känslor!

Och att även publiken tar bilder som kan klassas som god kvalitet, eller på annat sätt journalistiskt viktiga, pratar vi ofta om i samband med social journalistik. I Journalism.co.uk’s senaste podcast Using Instagram to find and share media with meaning pratar Peter Bale (CNN), Paul Moakley (Time Magazine) och Kathy Ryan (The New York Times Magazine) om att arbeta journalistiskt med Instagram. Journalism.co.uk har även listat 7 användningsområden för nyhetsarbete med hjälp av Instagram.

Allt detta sagt i form av en artikel som saknar bild. Men vem har sagt att man måste leva som man lär och att alla vill bli virala?

Cecilia Djurberg
redaktör Medieormen
http://twitter.com/ceciliadjurberg