Lyssnarberättelse: ”Stolt över mitt yrke och mina kämpande elever”

#kaosklass. En av de som lämnat sin berättelse, och som vi har fått tillstånd att publicera, kan du läsa här.

”I den klass jag undervisar i finns elever med koncentrationssvårigheter. Det innebär att de kan ha svårt att sitta stilla, svårt att fokusera på uppgiften eller situationen här och nu, och tappar lätt fokus om något utanför stör. Det finns också elever med diagnosen Generell språkstörning, vilket innebär att de har svårt att minnas och lära in olika saker utan specifik pedagogisk hjälp och stöd.

Sedan har jag elever som behöver utmaning för att de tvärtom har lätt att lära sig ett nytt kunskapsområde. De som går vidare i lite snabbare takt än övriga. Jag har 21 elever och känner och vet att jag inte räcker till för alla, trots ett gediget organisationsarbete som jag infört i form av olika mindre nivågrupper där elever får chans att utmanas på sin nivå.

Specialpedagoger är inne i klass tre tillfällen i veckan och fritidspersonal är inne fem tillfällen i veckan. Att någon sitter med enstaka elever varje dag finns naturligtvis inte. Jag vet att det finns mer att göra. Jag vet att jag gör allt jag kan. Jag vet vad mitt uppdrag framförallt går ut på. Jag ser dagligen hur politikers och rektorers beslut går ut över elever. Jag vet att vi är många pedagoger som protesterar, larmar och kräver mer stöd och bättre resurser. Jag är stolt över mitt yrke och över mina kämpande elever.

Jag skäms över att vi inte tar tillvara på den enorma kompetens som finns på ett bättre sätt. Skolan är ingen struntsak. Det ska vara kvalitet. Kosta vad det vill. Just nu betalar skolan och kommunerna för fel saker.”