Omväxlande milt och kallt väder äventyrar vinterns renbete

Den långa hösten med lite nederbörd och omväxlande temperaturer äventyrar renbetet i Västerbotten. Igår kom blidan igen med plus sex grader i åmseletrakten. Renägaren Nils Martin Jonsson befarar en tung vinter.

 – Man får ju magknip, man blir orolig för framtiden och hur denna vinter ska gå, säger Nils Martin Jonsson från Grans sameby.

I området där han har sina renar är det fem-sex centimeter blötsnö och under det ligger en cirka tre centimeter tjock isskorpa som täcker laven och annan växtlighet på marken. När det kommer kyla igen så fryser blötsnön och det blir dubbla isskorpor, det blir som betong att ta sig igenom för renarna.

Det dåliga betesläget bekräftas också av Sören Långberg, tjänsteman på sametinget som jobbar med betesundersökningar:

 – Blidan som nu kommer, den kommer ju inte ner i backen för den är frusen, så det blir mer och mer isigt och det blir stora bergränsningar på de här mellanområdena. 

Sören Långberg berättar att han har fått signaler från renägarna om att det dåliga betesläget gäller just nu i området mellan Åsele och Malå, samt även ner mot Vindeln.

Men Sametinget har ännu inte fått in några ansökningar om katastrofersättning från samebyarna och har därför inte heller genomfört några betesundersökningar ute på fältet ännu.    

Förra vintern var också tuff på flera håll. Det visar statistiken över utbetalat katastrofstöd från Sametinget. Sametinget kan ge samebyar ersättning till nödutfodring och då är det 50 procent av foderkostnadena som ersätts.

Ifjol betalade sametinget ut 2,1 miljoner i katastrofersättning till totalt 13 av landets 51 samebyar, från Malå i norra västerbotten och norröver.

Det som nu skulle kunna rädda upp lite av betet i Västerbottens inland är om det kom mycket snö innan den riktiga kylan.

Då skulle snön bilda ett isolerande täcke och på de platser där kälen ännu inte är så djup skulle isskorpan kunna luckras upp. Men det är många om och men som ska klaffa i sådana fall.

Nils Martin Jonsson har jobbat i renskogen i över 30 år, men trots sin långa erfarenhet så är väder och vind förstås saker han inte kan påverka.

 – Ja, det blir ju att förbereda för utfordring men det kostar ju pengar och ekonomin är redan ansträngd, så det blir problem det här, suckar Nils Martin Jonsson.