Regeringen får kritik för minoritetspolitik

1:55 min

Sverige är dåligt på att garantera sina fem nationella minoriteter rätten att hålla sina språk vid liv. Det hävdar Svenska kyrkan och flera minoritetsorganisationer i en rapport i dag. Kaisa Syrjänen Schaal, som jobbar på Svenska kyrkan och har skrivit den kritiska rapporten, säger att problemet är otydliga lagar och brist på modersmålslärare.

– Sverige har fått internationell kritik sju gånger tidigare på utbildningssidan och trots det så har det inte hänt jättemycket. Regelverken är för svaga, de är för otydliga. Och det andra handlar om att det finns en massa strukturella problem. När de ska få undervisning så funkar det inte därför att det inte finns lärare, säger Kaisa Syrjänen Schaal.

I dag kommer representanter för Europarådet för att kontrollera hur Sverige sköter rättigheterna för landets fem språkminoriteter - finska, tornedalsfinska, samiska, romani chib och jiddisch. Sedan 2003 har rådet flera gånger kritiserat brister, framför allt på utbildningsområdet.

Enligt Svenska kyrkan har regeringen gjort en hel del bra på minoritetsfronten, men just på utbildning händer det för lite.

– Barn som tillhör nationella minoriteter har rätt till sitt språk och Sverige har åtagit sig att säkerställa att barnen faktiskt får den möjligheten. Men det funkar inte i Sverige. De får inte den möjligheten, säger Kaisa Syrjänen Schaal och fortsätter:

– I förlängningen betyder det att om barn inte lär sig tala, läsa och skriva på sitt minoritetsspråk, då får vi färre talare. Det är akut för vissa av språken.

Integrationsminister Erik Ullenhag är medveten om problemet och välkomnar kyrkans kritik. Men han påpekar att lösningen är på väg. Flera universitet och högskolor har fått i uppdrag att utbilda fler lärare i minoritetsspråk och lagen som ger rätt till modersmålsundervisning kommer att skärpas nästa år:

– Det första vi gör nästa år är att vi förtydligar skollagen så att det blir klart att alla barn som tillhör en minoritet, som till exempel vill läsa finska eller samiska eller meänkieli, ska ha den möjligheten utan krav på tidigare kunskap. Det är en punkt vi tidigare fått internationell kritik på och den åtgärdar vi nu, säger Ullenhag.