Kommentar: Det fick Riksbanken att sänka räntan

Den senaste tidens låga inflation fick till slut Riksbanken att tänka om - och sänker reporäntan med 0,25 procentenheter.

Tidigare har frågan om reporäntan splittrat den sex ledamöterna i riksbanksdirektionen. I dagens räntesbeked är samtliga ledamöter eniga om den nya räntenivån.

Riksbanken har på senare tid stått under hård press från flera håll, bland annat från LO, exportindustrin och en lång rad ekonomer. Kritikerna har ifrågasatt trovärdigheten i riksbankens viktigaste mål; att komma upp i en inflation på två procent och en sänkning skulle öka farten i ekonomin och därmed få upp inflationen, resonerar dem.

Riksbanken motiverar nu sin omsvängning med att inflationen den senaste tiden varit oväntat låg. Räntan sänks därmed från en procent till 0,75 procent. Samtidigt justeras den så kallade räntebannan ned, vilket är prognosen för den framtida ränteutvecklingen. Riksbanken tror nu att reporäntan kommer att behöva höjas först i början av 2015, när tillväxten i svensk ekonomi väntas tar fart.

Ett viktigt skäl till att riksbanken tidigare valt att inte sänka räntan är bland annat hushållens höga skuldsättning. Hushållens skulder fortsätter att vara en risk för svensk erkonomi, anser riksbanken också efter dagens räntebesked.

Kommer då räntesänkningen att få bankerna att sänka bolåneräntorna?

Vissa räntor med korta löptider kan komma att sänkas. Men bolånen generellt är inte lika start kopplade till riksbankens reporänta som förr.

Kommer räntesänkningen att få fart på svensk ekonomi?

Det är nog få som tror att sänkningen kommer att få någon stor effekt på ekonomin. Viktigare är vad som händer med konjunktuiren i vår omvärld och att efterfrågan tar fart. Sänkningen har kanske mer ett signalvärde.