Bristande kunskap om hemlösa romer

2:32 min

EU-migranter från främst Östeuropa lever i dag i hemlöshet i många svenska kommuner, visar Sveriges Radios enkät. På många håll i landet reagerar kommuninvånare starkt att människor tillåts bo under så dåliga förhållanden som det ofta är frågan om. Arvid och Ritva Eklund i Marks kommun bestämde sig för att agera.

I centralorten Kinna i Marks kommun i Västergötland bodde i höstas en rumänsk familj under några uppspända plastskynken i en liten skogsdunge. På dagarna satt de utanför butiker och tiggde. Arvid och Ritva Eklund såg bilder i tidningen på familjens boplats och bestämde sig för att gå dit och titta själva.

– Runt det här lägret hade de spänt upp rep där de hängde upp saker för att torka, men det regnade ju hela tiden. Det såg bedrövligt ut, det var hemskt, berättar Ritva Eklund.

Eftersom Ritva och Arvid inte kunde få tag på ansvariga på kommunen så beslutade de att själva betala plats på vandrarhem för den rumänska familjen. De tänkte att kommunen skulle ta över det ansvaret på måndagen - men det visade sig kommunen inte vara intresserad av.

– Nej, det är ju så att vi har vårt regelverk och vi har ingen skyldighet att varken ge dem bostad eller uppehälle, utan vi kan se till att de får en resa hem. Det är ju det vi har egentligen att tillgå, säger Margareta Löfgren, moderat kommunalråd i Marks kommun.

Kommunernas lagliga skyldighet att hjälpa de här människorna är ytterst begränsad och i många kommuner sover i dag hemlösa EU-migranter i till exempel bilar eller tält, även nu på vintern.

Av 222 kommuner som svarat på Sveriges Radios enkät uppger 67 att det under senaste året uppehållit sig EU-migranter i kommunen, som levt som hemlösa. Det handlar om personer från andra EU-länder som inte har uppehålltillstånd i Sverige, men som har rätt att vistas här i åtminstone tre månader.

De flestakommer från Östeuropa, och den övervägande majoriteten från Rumänien. 

Men kommunernas kunskap om EU-migranterna och deras situation är många gånger dålig. Så är till exempel fallet i Nyköping. Kommunen svarade "Vet ej" på frågan om det har uppehållit sig hemlösa EU-migranter i kommunen.

– Jag vet ju att vi har tiggare på gatorna, men jag vet inte var de är ifrån och jag vet inte någonting om de är hemlösa eller inte faktiskt, säger Anders Stengård (MP), vice ordförande i socialnämnden.

Kommunernas skyldighet att hjälpa EU-migranter är starkt begränsad. Den fria rörligheten inom EU gäller under förutsättning att man inte belastar biståndssystemet i det land man besöker. Inom socialtjänsten i Sverige har det etablerats en praxis att det bara kan bli aktuellt med hjälp i en akut nödsituation.

Den rumänska familjen i Kinna, som fick hjälp av privatpersoner att komma in på ett vandrarhem, har nu fått hjälp att ta sig hem till Rumänien igen. Och Sveriges Radios enkät visar att hälften av de kommuner som uppgett att de under det senaste året har haft hemlösa EU-migranter, vid åtminstone något tillfälle har gett någon form av bistånd. Det handlar bland annat om mat, pengar till mediciner och hemresor.

Men i många kommuner upplever man att regelverket är svårt att tolka och flera kommuner efterlyser hjälp med det. Bland annat Hässleholm, som under det senaste året har hjälpt hemlösa EU-migranter med mat, hygien och hemresor.

– Vi behöver hjälp med tolkning av vad den här lagstiftningen konkret betyder, vad medborgare som kommer från andra länder har rätt till, säger Christer Persson, verksamhetschef för ekonomiskt bistånd i Hässleholm.