Sämre återvinning i Sverige

2:23 min

Återvinningen har stagnerat i Sverige, trots att både regeringen och EU har som mål att den ska öka. Och många andra EU-länder har nu gått om oss. 

Mats Liljerehn håller på att slänga glas, metaller och lite kartonger, i ett gäng återvinningsigloos i centrala Stockholm. Han tror att fler skulle sopsortera om de hade närmare till återvinningsstationerna.

Han tror att fler skulle sopsortera om de hade närmare till återvinningsstationerna.

– Om det fanns på gården eller väldigt nära mig, och om det vore enkelt att se, att man kunde förstå hur man skulle göra på ett bra sätt, säger Mats Liljerehn som håller på att slänga glas, metaller och lite kartonger, i ett gäng återvinningsigloos i centrala Stockholm.

Tittar man i EU:s offentliga statistik över de senaste tio åren, så kan man se att länder som Irland och Estland blir allt bättre på att återvinna och att Tyskland och Belgien, som redan förut var duktiga, har blivit ännu bättre. Under tiden blir svenskarna inte bättre på att återvinna avfall. Utvecklingen har snarare stagnerat - Sverige återvinner mindre än två tredjedelar av de förpackningar som genereras i landet.

Enligt Åsa Stenmarck, chef för avfallsgruppen på Svenska miljöinstitutet så skulle en tredjedel av förpackningarna i våra soppåsar kunna återvinnas istället för att hamna på tippen. Hon förklarar Sveriges stagnation så här.

– Jag tror att den beror på att vi har haft samma system väldigt länge, sen 1994 nästan och att man har nått de konsumenter som man kan nå. Det återstår andra som man kanske måste hitta på andra sätt för att få att börja källsortera, eller källsortera mera.

Systemet som Åsa Stenmarck pratar om är Sverige ensamma i Europa om att ha. Det går ut på att kommunerna tar hand om en del av avfallet och Förpacknings och tidningsinsamlingen, FTI, en del.

Robert Falck är vd för det kommunalägda bolaget SRV Återvinning. Han tycker att det nuvarande systemet är för krångligt och att kommunerna borde ta över all avfallshantering.

– När jag står där med en ärtsoppsburk och min dotter kommer med sin pennburk i metall. Då måste jag förklara att de här burkarna ska till olika system. Ärtsoppsburken ska till producentansvaret, till en återvinningsstation som FTI driver. Sen ska vi åka vidare till en kommunal återvinningscentral med pennburken. Det tror jag säger allt om att vi inte kan ha ett sånt system.

Vid en grön återvinningsigloo står Patric Carlsson och slänger glasflaskor. Han tycker att han är hyfsad på att sopsortera saker som glas och kartong, men han sorterar inte matavfall.

– Om det skulle finnas bättre möjligheter och mer tillgängligt tror jag att vi skulle bli bättre på det. jag vet faktiskt inte var närmaste finns någonstans.