Norskt nej till gemensamt skydd av luftrummet
Norge säger nu nej till det svenska idén om att de nordiska ländernas stridsflygplan ska turas om att skydda länderna, som Ekot berättade om tidigare i dag. Att skydda Norges luftrum är en del av Natos grundläggande uppgifter och inget Sverige kan delta i.
– I dag är luftövervakning en central och integrerad del av Natos kärnfunktion. Det är en fungerande lösning som legat till grund för Natosamarbetet i årtionden och det fungerar bra för Norge i dag, säger Audun Halvorsen, som är politisk rådgivare till norska försvarsministern.
I somras pekade den svenska försvarsberedningen på att övningarna med stridsflyg som de nordiska länderna genomför skulle kunna utvecklas så att exempelvis svenska Gripenplan framöver också skulle kunna skydda norskt och finskt luftrum mot inkräktare, och tvärtom.
Idén har sedan lyfts fram av både Socialdemokraterna och Moderaterna.
Men i ett skriftligt svar till Ekot slår det norska försvarsdepartementet fast att gemensamt nordiskt skydd av luftrummet inte är aktuellt, vare sig politiskt eller militärt, och tillägger att det är en del av Natos kollektiva försvar, som det inte är aktuellt för icke-medlemmar att delta i.
– Inom Natos ramar så är det svårt, säger Auden Halvorsen.
Sverige är drivande i försöken att få ett allt mer omfattande nordiskt försvarssamarbete. Dagens besked är ytterligare ett exempel på att grannländerna ofta verkar mindre intresserade, även om Norge ser mycket positivt på att fortsätta med gemensamma övningar.
Vad gäller om det alls är möjligt att stridsflyg i ett nordiskt land också ska kunna skydda grannländerna, så är experter som Ekot talat med mycket tveksamma.
Avstånden mellan ländernas viktiga områden är för långa, som mellan Finlands östgräns, ishavet utanför Norge och södra Östersjön.
– Anflygningarna är så långa så att det inte finns någon praktisk möjlighet att genomföra insatser, vare sig i Finland eller Norge, med trovärdighet, om man är baserad i Luleå, säger Anders Nygren, lärare vid Försvarshögskolan.