Studie: Växtskyddsmedel kan ligga bakom bidöd
Efter larm om att bin riskerar att dödas av växtskyddsmedel, neonikotinoider, så inleddes studier av hur svenska bin klarar sig. De första resultaten tyder på att bin som flyger i rapsfält får i sig substansen i halter som kan vara riskabla, säger projektledaren Thorsten Rahbek-Pedersen. Men först om några månader vet han mer.
– De är mycket låga, men dock så höga att det kan finnas en risk. Vi har sett tydliga skillnader på vilka resthalter som finns av den här typen av växtskyddsmedel, beroende på om vi använt det eller inte. Däremot har vi inga resultat än som visar hur de påverkar bin och humlor, säger Thorsten Rahbek-Pedersen.
Globalt är neonikotinoider ett av de allra vanligaste bekämpningsmedlen mot skadeinsekter.
I Sverige används det bland annat för att skydda vår-raps, så att de späda skotten ska klara sej mot jordloppor. Rapsen sprutas inte, utan rapsfröna behandlas före sådden.
Frågan är vad som kan finnas kvar i växten, och då skada bina.
– Det potentiella problemet är att binas och humlornas orienteringsförmåga kan skadas. Bin och humlor är sociala insekter. Så även små störningar i deras orienteringsförmåga och förmåga att kommunicera med varandra kan få ganska allvarliga konsekvenser, säger Thorsten Rahbek-Pedersen.
För sju år sedan började bisamhällen dö i massor i Nordamerika och även i Europa.
Bidöd betyder inte bara mindre honung, utan också mindre skördar eftersom det saknas bin som kan pollinera växterna. Jordbruksverket räknar med att binas arbete är värt upp till 466 miljoner kronor per år för odlarna.
EU-kommissionen har nu förbjudit tre typer av neonikotinoider i två år, för att ge tid för mer forskning om misstänkta sambandet mellan preparaten och massdöd hos bin.
De tillverkande kemiföretagen anser att förbudet saknar grund och har stämt EU-kommissionen.
I den svenska studien samarbetar Jordbruksverket med universitet, biodlarorganisationer och rapsodlare. 96 bisamhällen och humlesamhällen placerades ut på 16 rapsfält i södra Sverige . Resultatet blir viktigt, tror Thorsten Rahbek-Pedersen:
– Det är ett väldigt stort försök, mig bekant det största någonsin i Europa. Så jag tror att vår undersökning kan få mycket stor betydelse. Även utanför Sveriges gränser, säger Thorsten Rahbek-Pedersen.