Försvaret stärkt menar statsministern trots kritik
Internationella partnerskap är nödvändiga för att kunna bemöta nya globala hot som terror eller cyberattacker. Men ett svenskt medlemskap i Nato är inte aktuellt, säger statsminister Reinfeldt på Folk och Försvars konferens.
– Vår regering tog initiativ till att Sverige har anslutits till Natos snabbinstatsstyrka. Därför deltar vi i några av Natos mest avancerade övningar. Samtidigt är inte ett Nato-medlemskap aktuellt för Sverige. Det finns helt enkelt inget brett stöd för det i Sveriges riksdag. Men genom vårt partnerskap kan vi bidra till internationell fred och säkerhet också i samarbete med andra Natoländer, sa statsminister Fredrik Reinfeldt vid Folk och Försvars konferens i Sälen som började på söndagen.
En ny opinionsmätning från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, visar att majoriteten fortfarande är emot ett Nato-medlemskap men att stödet har ökat med åtta procent på två år. 40 procent är emot och 36 procent för att Sverige går med i Nato.
Vad gäller ett svenskt närmande till Nato sa statsministern, i närvaro av Finlands president Sauli Niinistö, att Sverige alltid kommer att ta hänsyn till utvecklingen i det finska grannlandet. Niinistö förtydligade i samma veva att Finland inte planerar att ansöka om Natomedlemskap.
Det har riktats hård kritik mot den svenska försvarsförmågan under det senaste året. Bland annat släppte riksrevisionen en rapport i slutet av året, där det fastslogs att försvarets personal och material inte räcker till. Senast nu i helgen skrev Svenska Dagbladet att försvarets främsta vapensystem används långt mindre än när S-regeringen styrde 2006. Men samtidigt hävdade statsminister Reinfeldt i Sälen att försvarets förmåga har stärkts sedan alliansregeringen tillträdde 2006.
Vem har alltså rätt? Annika Nordgren Christensen, tidigare riksdagsledamot för Miljöpartiet och säkerhetspolitisk debattör, ger en förklaring:
– Det är en vetenskap man kan fördjupa sig i i år och komma ut med siffror som visar på helt olika saker beroende på vad man vill illustrera. I vissa delar har försvarsförmågan stärkts och statsministern har rätt i det. Vissa spetsförmågor och komptenser har vi utvecklat. Det gäller till exempel specialförbandsförmågor, underrättelseverksamheten osv. Men om man pratar om uthållighet över tid och den typen av förmåga så kan man säga att den har nedgått, säger Annika Nordgren Christensen.
Debatten om nedsatt svensk försvarsförmåga har tydligt lämnat spår i opinionen. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, visar i en ny undersökning att förtroendet för svensk försvarspolitik har sjunkit kontinuerligt de senaste åren. 2011 uppgav fortfarande 40 procent att de hade mycket eller ganska bra förtroende. 2013 har det sjunkit till 26 procent. Andelen svenskar som vill öka försvarsutgifterna har ökat från 28 till 38 procent.
Statsminister Fredrik Reinfeldt tror dock inte att detta är en följd av alliansens försvarspolitik utan ser det som en kvarleva från tiden innan värnplikten avskaffades.
– Det är väldigt lätt att man lever kvar i vad försvaret en gång var och uppfattningar om vad det var. Jag tror till exempel att de generationer av män som gjorde värnplikt gör referenser till försvaret genom att tänka på sin egen värnpliktstid. Man ska ha stor respekt för att det går ned i folksjälen en känsla av att mycket har försvunnit. Och det tar ett tag innan man får en upplevelse kring vad som utvecklas istället, säger Fredrik Reinfeldt.
Inte minst upprustningen i Ryssland och ryska militärövningar i Östersjöområdet har påverkat den svenska opinionen. Framförallt storövningen "Zapad" förra hösten väckte starka känslor. Men statsminister Reinfeldt förtydligade i Sälen att Sverige ändå inte ser ett direkt hot från rysk sida.
– Det är sant att Ryssland har börjat återrusta efter en tid där deras försvarsmaterial, bokstavligen talat, rostat sönder. Men det beror också på att Ryssland uppfattar sig ha en lång rad av säkerhetspolitiska utmaningar längs med hela sin gräns. Jag törs hävda att om det är någon del av deras närområde de anser lugnare än annat så är det just vår del av världen. Vi förutsätter inte att Ryssland, eller något annat land heller för den delen, förbereder ett ensidigt militärt angrepp mot Sverige med syftet till att ta och hålla svensk terräng. Så länge vi inte gör en annan bedömning då kan det inte talas om att vi ska bygga upp ett invasionsförsvar eftersom vi inte ser det hotet framför oss, sa han.
Vad det gäller hot från rysk sida så delar dock inte alla parter inom alliansregeringen Reinfeldts uppfattning, säger försvarsexperten Annika Nordgren Christensen. Regeringen har ingen tydlig linje, säger hon.
– Min uppfattning är att den moderatledda regeringen, statsrådsberedningen och de centrala delarna, de drar inte samma slutsatser av den säkerhetspolitiska utveckling i Ryssland som de mindre allianspartierna gör. Eller för den delen socialdemokraterna och oppositionen. De har i grunden en annan uppfattning om vad man ska dra för slutsatser av den ryska upprustningen. Och det är det vi ser konsekvensen av: Det blir otydligt och det blir olika signaler, säger Annika Nordgren Christensen, tidigare riksdagsledamot för Miljöpartiet och säkerhetspolitisk debattör.
Hansjörg Kissel
hansjorg.kissel@sverigesradio.se
