Sveriges syn på EU:s klimatpolitik oklar
EU:s energi- och klimatpolitik fram till år 2030 tar just nu form. Resultatet kommer att spela en viktig roll i den globala klimatpolitiken och för en lång rad beslut om energi i företag och i länder i hela EU. Sveriges regering har ännu inte gett besked om sin syn på EU-paketet. Men ett internt regeringsdokument som Ekot sett, tyder på att regeringen överväger att släppa kraven på ett av delmålen.
– Alltså det viktigaste klimatbeslutet vi egentligen står inför i världen och i EU, därför att det är EU och de europeiska länderna som kan trycka på de internationella klimatförhandlingarna, det beslutet är om EU:s interna klimat- och energimål. Och där är vi nu i en situation att även länder som vi trodde drev på och var väldigt, väldigt aktiva, som Sverige, de verkar inte göra det, säger Miljöpartiets språkrör Åsa Romson.
I förra veckan sade EU-parlamentets båda utskott för miljö och för energi och industri ja till att EU ska fortsätta ha tre bindande mål fram till år 2030 för klimatpolitiken: minskade utsläpp, ökad andel förnybar energi och ökad energieffektivisering.
Eftersom inte systemet med utsläppshandel räcker till för att begränsa utsläppen, så kom EU-parlamentarikerna fram till att det är viktigt att EU också sätter bindande mål för de båda andra delarna.
Flera företrädare för miljöorganisationer, Svenska Kyrkan, näringslivet och LO har också krävt att regeringen ska stödja att EU ska ha tre klimatmål. Men än har inte regeringen sagt sitt i diskussionen om klimatpaketet inom EU.
Enligt uppgift till Ekot så är det tveksamt om regeringen kommer att stödja alla tre mål.
I ett internt dokument från regeringskansliet, som Ekot har sett, framgår att regeringen överväger att släppa kravet på målet om energieffektivisering.
Och när det gäller frågan om ett bindande mål om att öka andelen förnybar energi framgår i samma dokument att meningarna går isär inom regeringen, men att det inte spelar så stor roll om Sverige stödjer förslaget, eftersom flera andra EU-länder antagligen kommer att gå emot det och att det därför är mindre troligt att EU beslutar om ett bindande mål.
Ändå är bedömningen här att målet är viktigt för EU:s trovärdighet i förhandlingarna om ett nytt klimatavtal 2015, och att det samtidigt är riskabelt att bara driva ett mål om utsläppsminskningar, står det vidare.
Miljöpartiets språkrör Åsa Romson beklagar de formuleringarna.
– Ja, jag blir lite upprörd om det stämmer att i den här beredningen på regeringskansliet kallt spekulerar i att, ja vi skulle kunna säga att vi stöder ett mål om förnybara energikällor, men det kommer ändå inte att bli så, så det är inte så farligt, vi vet att vi har motståndare inom regeringen som inte vill ha det så. Vi kommer inte att arbeta aktivt för det, eller man kommer, som med energieffektiviseringsmålet, helt enkelt säga att jo, det här vill vi gärna ha, men vi är beredda att släppa det senare i förhandlingarna. Då är det ju bara ett spel för gallerierna, så agerar inte en riktig ledare på något sätt, säger Åsa Romson.
Diskussionen pågår nu mellan flera olika delar av regeringskansliet och partiledarna i alliansregeringen måste komma överens. Nästa steg i Bryssel är EU-kommissionen ger sitt förslag om klimatpaketet i nästa vecka. I slutet av mars ska EU:s toppmöte besluta då alla länder måste bli överens om EU:s kommande klimat- och energipaket.