HD-dom kan tvinga staten betala skadestånd för kränkta rättigheter

2:52 min

Ska medborgare kunna få skadestånd om deras grundlagsskyddade rättigheter kränks av staten? Frågan prövas nu i Högsta Domstolen.

Fallet gäller Blake Pettersson som fråntogs sitt medborgarskap i strid mot grundlagen, men som inte har fått någon ekonomisk kompensation för det.

– Blake Pettersson blev alltså fråntagen i strid med den svenska grundlagen, och det tog fem år innan han fick tillbaka detta. Men ändå vägrar staten att utge någon gottgörelse, eftersom det handlar om en grundlagsrättighet. Och inte en rättighet som följer av Europakonventionen, säger juristen Clarence Craaford som är ombud för Blake Pettersson och chef för Centrum för rättvisa.

Blake Pettersson var 17 år när det stod klart att den svenske man som hade fostrat honom inte var hans biologiske far. Skatteverket berövade då Blake Pettersson hans svenska medborgarskap, eftersom mamman var brittisk medborgare.

Det tog fem år och motgångar i två rättsliga instanser innan den högsta instansen, regeringsrätten, gav Blake Pettersson rätt och konstaterade att det strider mot grundlagen att ta medborgarskapet från någon.

Under tiden hade Blake Pettersson inte kunnat rösta och inte kunnat söka till Polishögskolan som han ville, eftersom man bara tar in svenska medborgare där. Men något skadestånd har han inte fått, och det har inte heller någon annan fått för att deras grundlagsfästa rättigheter har kränkts av staten.

Därför är Blake Petterssons fall viktigt, säger Clarence Crafoord. Han tycker inte att det kan fortsätta som idag.

– Nej, det vore orimligt att staten skulle kunna kränka det egna landets grundlag, utan någon som helst konsekvens. Den som drabbats måste därför få skadestånd. Och det utrymmet behövs det ingen lagändring för. Det kan Högsta Domstolen besluta utan lagändring. Men kan bara tillämpa vanliga skadeståndsrättsliga principer, säger Clarence Crafoord.

Och vad som är märkligt, anser Clarence Crafoord, är att enskilda har rätt till skadestånd av staten om den kränkt rättigheter som följer av Europakonventionen eller EU-rätten. Men alltså inte när det gäller brott mot den svenska grundlagen.

Individens fri- och rättigheter har historiskt haft en relativt svag ställning i Sverige, säger Clarence Crafoord, men de har stärkts, och han hoppas nu att Högsta Domstolen ska ta ytterligare ett steg på den vägen.

– När det gäller synen på individens fri- och rättigheter så har Sverige absolut legat efter jämfört med många andra länder. Men de senaste tio-tjugo åren så har de svenska domstolarna varit tydliga med att när staten bryter mot till exempel Europakonventionen så att enskilda människor drabbas, och deras rättigheter kränks, ja, då ska de också ha gottgörelse i form av skadestånd. Men detta har av någon märklig anledning inte omfattat vår egen grundlag. Och det är det som HD nu ska bestämma. Hur ska vi ha det? Vad ska den svenska grundlagen vara värd för människorna, och inte bara för politikerna, frågar sig Clarence Crafoord, jurist och chef för Centrum för rättvisa, som är en organisation som driver rättighetsfrågor.