Partierna slåss om initiativet i skolpolitiken

3:11 min

Det finns inte längre några stora skillnader mellan allianspartierna och Socialdemokraterna i skolpolitiken, hävdar regeringen. Ibrahim Baylan (S) håller inte med.

– Regeringen har drivit igenom en sorteringsskola där elever delas upp. Ta bara gymnasieskolan som delats upp mellan yrkesutbildningar och studieförberedande utbildningar. Vi har istället en politik som handlar om att hålla ihop skolan, förbättra likvärdigheten, se till att alla elever, oavsett var de bor, oavsett vilka deras föräldrar är, får en bra utbildning, säger Ibrahim Baylan, Socialdemokraternas skolpolitiska talesperson.

Två miljarder kronor till mindre klasser och till att anställa fler både vanliga och speciallärare i lågstadiet. 400 miljoner kronor till att tvinga skolorna att erbjuda svaga elever läxhjälp utanför skoltid. Det är två av de förslag som regeringen tänker lägga fram i vårbudgeten i början av april och som påminner mycket om tidigare S-förslag.

Att det har blivit så, är inte så konstigt, sa statsminister Fredrik Reinfeldt i Sveriges Television på tisdagskvällen.

– Barn och unga lär sig för lite i svenska skolor. Det är inte så märkligt att man hamnar ganska nära när man försöker göra något åt det, sa Fredrik Reinfeldt till SVT.

Precis som Socialdemokraterna under Mona Sahlins ledning anpassade sin skolpolitik till den som regeringen förde och bland annat godkände tidigare betyg, så är det nu regeringen som lånar förslag från Socialdemokraterna. Och de båda sidornas politik är nu så lika, menar Moderaterna, att partiet istället har utsett Vänsterpartiet till sin huvudmotståndare i skolpolitiken.

Att det nu duggar tätt med skolförslag från regeringen, och att de i flera fall liknar Socialdemokraternas förslag, handlar också om valstrategi. Flera mätningar har visat att skolfrågan är den som väljarna anser är den allra viktigaste inför valet. Och efter de fallande skolresultaten i flera internationella kunskapsmätningar är det inte längre Folkpartiet, utan Socialdemokraterna, som har klart störst förtroende i skolpolitiken.

Det här är ett sätt för alliansen att få undan skolfrågan, och få valrörelsen att handla om andra frågor istället: landets ekonomi till exempel som regeringen har högst förtroende i, eller vilket alternativ som är mest regeringsdugligt.

Socialdemokraterna å sin sida hävdar att det fortfarande finns stora skillnader mellan deras och regeringens politik. Det handlar om att även de yrkesinriktade programmen i gymnasiet ska ge högskolebehörighet, om att avskaffa rut-avdrag för läxhjälp. Partiet anser också att kommunerna ska få mer inflytande över ifall en friskola ska kunna etablera sig i kommunen.

Och partiets skolpolitiske talesperson Ibrahim Baylan är kritisk mot den linje som regeringen nu driver.

– Jag är rädd för att regeringen inte längre vill se verkligheten, utan att det bara handlar om politiskt taktiserande. För Socialdemokraterna är den stora utmaningen att vända skolresultaten, att stärka likvärdigheten. Om regeringen - istället för att vilja se den här verkligheten - ägnar sig åt taktiserande, då är det deras val. Men för S är det tydligt och klart: det är verkligheten vi vill förändra. Det är det som vi ser som vår största motståndare, säger Ibrahim Baylan, skolpolitisk talesperson för Socialdemokraterna.