Vågor från Big Bang kan vara stort genombrott för fysiken

2:01 min

Det är sannerligen skördetid för fysiken. Och då menar jag den riktigt grundläggande sorten, den som inte egentligen går att använda till något praktiskt, men som ger svindlande perspektiv på tillvarons mysterier.

Vem har glömt Higgspartikeln? Den fyrtioåriga jakten på partikelfysikens sista viktiga pusselbit. Triumfen för den specialbyggda acceleratorn, det gigantiska samarbetet mellan tusentals fysiker världen över. Och så det rekordsnabba Nobelpriset till den undflyende herr Higgs själv nu i höstas, bara något år efter det stora genombrottet.

Och knappt har champagnekorkarna landat förrän det nu är dags igen. Exalterade fysiker talar än en gång om den viktigaste upptäckten på decennier och om stundande Nobelpris. 

Fortfarande behöver de nya resultaten bekräftas av fler mätningar. Men om allt visar sig stämma är det riktigt stort.

Den här gången handlar det om universums uppkomst och fysikens heliga graal - länken mellan gravitation och kvantmekanik, mellan rymd och materia, eller om man så vill mellan själva universum och de partiklar som fyller det.

I relativ tysthet har ett idogt forskarlag med hjälp av ett radioteleskop på sydpolen nu hittat spår av gravitationsvågor. Det är krusningar på själva rummet vi lever i, rester efter en supersnabb expansion vid universums födelse, ögonblicken efter big bang.

Och denna gång är det en hundraårig förutsägelse som kanske har bekräftats. Det var själve Albert Einstein som först talade om gravitationsvågor som en följd av sin relativitetsteori. 

Fysikernas apparater tycks äntligen börjat komma ikapp de stora tänkarna.

Kommentar Ulrika Björkstén
ulrika.bjorksten@sverigesradio.se