Habib Koité: "Soô"

2:32 min

Habib Koité är en av Malis största musikaliska exporter. Gitarrist, sångare, en griot, alltså historieberättare, och traditionsbärare. Han är en brobyggare mellan olika kulturer i Mali. Mali som numera är ett sargat land som återhämtar sig från de oroligheter som varit den senaste tiden.

Titeln på hans nya album är Soô som betyder hem översatt till svenska.

Det hem som Koité beskriver inte bara är en fysisk plats bestående av fyra väggar. Utan för honom betyder ett hem, en plats och sammanhang som ger ro, tid för återhämtning, inspiration, trygghet och reflektion. En kreativ plats som möjliggör att han är öppen för att utvecklas och ta nya steg.

Koité väljer att förändra ljudbilden på sitt nya album. De gamla vapendragarna, bandet Bamado, som har varit synonymt med Koité i mer än två decennier har ersatts av nya musiker. Trumsetet har bytts till slagverk, calabash och djembe. Ljudbilden är mer avskalad än tidigare. Ett modigt steg i rätt riktning tycker jag eftersom hans gitarrspelande får mer spelrum och får en bärande roll på ett annat sätt än tidigare.

Koité överraskar med att spela banjo på flera spår i albumet. Banjon fick han av sin trogna vän bluesgurun Eric Bibb. Oh mashala, vad bra det låter!
Banjon smälter in på ett perfekt sätt och blir en musikalisk krydda som ger mersmak.

Samspelet med de andra musikerna är av världsklass. Det gungar och svänger i olika tempon och ett sådant "groove" kan bara uppstå när människor musicerar ihop. " Humanfeel" är det engelska ordet för det, datorkvantisering i all ära, men det här är på riktigt.

Koité sjunger på flera språk; Malinke, Bambara, Dogon, engelska och spanska.
I hans texter hyllas alla dem som värnar om den rika floran av de olika kulturerna i hemlandet. Han bjuder in musikerkollegor från andra kulturer i Mali. Bland annat gästar koramästaren Toumani Diabate och Basseokou Kouyate på N'goni, på albumet.

Det här är en samhällskritisk platta. I låten I need you berörs temat tvångsäktenskap. Ett annat spår är Khafolé, som handlar om en mor som förlorar sitt barn efter en felaktig omskärelse. I Balon Tan hyllas fotbollen i hemlandet som har en viktig social funktion i vardagslivet.

Soo är ett välproducerat album trots att allt är inspelat hemma hos Koité. Jag tycker att alla de elva spåren håller en bra standard, det enda som saknas möjligtvis är en hitlåt.

Habib Koité har varit borta länge från sitt älskade Mali under långa perioder av turnerande, runt om i världen. Med albumet Soo känner jag att han har landat och funnit ro igen.

Jag applåder och konstaterar - Borta bra men hemma Bäst.