Proposition om biologisk mångfald

"Ekosystemtjänster ska in i samhällsplaneringen"

6:03 min

Totalt sett lovar regeringen nu, i den nya propositionen, att skydda en femtedel av Sveriges landyta och en tiondel av den marina miljön. Dessutom ska beslutsfattare på alla nivåer ta hänsyn till naturens ekosystemtjänster, alltså vad naturen är värd i ekonomiska mått och få med det i beslut som påverkar miljön. Miljöminister Lena Ek lyfte fram det här som det viktigaste i propositionen om biologisk mångfald.

– Det är nödvändigt att vi klarar ekosystemtjänsterna, vi ska få med det i vår samhällsplanering och inom de investeringsbeslut som tas. Det är svårt, det kräver kunskapsuppbyggnad, nya metoder, mer samverkan mellan myndigheter tillexempel. Om man tittar runt om i världen där det har blivit ekosystemtjänstkollapser, där grundvattnet har blivit förstört, eller som i västra Kina där pollinerande insekter utrotades så de får sitta med pensel och pollinera äppelblom för att de ska bli äpplen, då förstår man värdet och också den ekonomiska prislappen på ekosystemtjänster.

– Men det är väldigt omfattande det här om ni ska få med er hela samhället, har ni verkligen förankrat det här hos de andra departementen? 

– Jo vi fattade ett regeringsbeslut nu på morgonen (13/3) så det är klart att hela regeringen står bakom det säger Lena Ek. 

Även om hänsynen till biologisk mångfald finns med vid miljöprövningar och andra beslut som påverkar miljön idag så är det här med att räkna in ekosystemtjänsterna på alla beslutsnivåer ett minst sagt högt ställt mål.  Vad innebär det egentligen? Inte helt lätt att svara på eftersom detaljerna kring hur man ska räkna på vad naturens alla tjänster är värda inte finns tydligt beskrivet i propositionen, det är något som regeringen planerar att gå vidare med. 

Johan Rockström som är professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet och  chef för Stockholm reciliense center har på uppdrag av regeringen tagit fram underlag för hur man kan värdera ekosystemtjänster och tror benhårt på den här metoden som en väg framåt för att stärka skyddet av den biologiska mångfalden. 

– Det är oerhört viktigt för det möjliggör att koppla ihop biologisk mångfald med finansdepartementet och vår BNP beräkning, det gör det möjligt för oss att använda kraftfulla styrmedel för att prissätta ekosystemtjänster. Idag är det ju så att man kan förstöra naturen utan att det kostar någonting, kan vi däremot sätta mycket tuffare ekonomiska styrmedel så blir det mycket synligare vilken roll naturen spelar. Dessutom blir det mycket mer påfrestande för ekonomin om vi gör fel. Om Sverige ska säkra tillväxt och välfärd och jobben i framtiden så spelar Östersjöns miljötillstånd roll. För att sköta Östersjön måste vi se till att den biologiska mångfalden mår bra, det handlar om torsken, gödningstrycket på Östersjön, hur vi utvecklar städer för att se till att de i sin tur ser till att Östersjön mår bra. Kan vi då sätta fingret på exakt de ekosystemtjänster som behöver bevaras för att Östersjön ska må bra så har det enorma värden för ekonomin, säger professor Johan Rockström. 

Även om ekosystemtjänster funnits som begrepp under flera årtionden så har det fått ett större genomslag i politiken världen över de senaste åren, kanske beroende på att det är lättare för ekonomer och samhällsvetare att  förstå varför det är viktigt att skydda den biologiska mångfalden om man sätter ett ekonomiskt värde på naturen. Men att prissätta miljön på det här viset är komplicerat och det finns alltså ingen utarbetad praxis för hur man ska göra. Professor Tuija Hilding-Rydevik som är föreståndare för Centrum för biologisk mångfald som hör till Sveriges lantbruksuniversitet och Uppsala universitet  ser en klar risk. 

– Faran ligger i att det ekonomiseras för mycket, att vi kopplar det till tillväxt, effektivitet och bara nytta och inte klarar att fånga helheten, det vill säga andra funktioner som inte har en direkt ekonomisk nytta men som vi är beroende av för att överleva på planeten. 

Hon ifrågasätter också hur kunskapen till alla beslutsfattare ska nå ut och få genomslag.

– Det är tusentals människor som ska tolka, genomföra, ändra sitt sätt att tänka, ta fram nytt underlag och så vidare. Det är en gigantisk omställningsprocess som ska åstadkommas. Det vi har sett i vår forskning är att  den ledning som finns i kommunala, regionala och statliga organisationer kanske inte alltid ger det utrymmer som tjänstemännen behöver för att lära sig de här nya verktygen och de här nya begreppen och omsätta de till något användbart i organisationen. Det är alltid så med det som kommer uppifrån det innehåller väldigt lite om hur ska det här gå till i praktiken? Hur vet jag när jag har omsatt ekosystemtjänst begreppet på ett praktiskt sätt om jag är kommunstyrelsen ordförande i tillexempel Oskarshamn, hur vet jag det? Frågar sig Tuija Hilding-Rydevik. 

Miljöminister Lena Ek hävdar att bollen redan är i rullning och att övriga samhället nu måste följa efter. 

– Vi ser redan företag, både svenska och globala, som har börjat tänka på det här sättet och ser det som ett sätt att skapa en hållbar näringslivsutveckling. Det här början på ett viktigt och intressant arbete, säger Lena Ek. 

Även om ekosystem begreppet kommer få en starkare roll i svensk miljöpolitik så handlar det till syvende och sist om vilka miljölagar som finns, hur de efterföljs och hur reglerna tolkas. För samtidigt som regeringen trycker på att den biologiska mångfalden ska skyddas på ett mer kraftfullt sätt så vill de på vissa punkter se lättnader i lagstiftningen. De föreslår tillexempel att jordbrukare ska få dispens för att bruka jord som är skyddad  av det så kallade biotopskyddet, något som gagnar produktionen men knappast de djur och växter som lever där. Professor Tuija Hilding-Rydevik är orolig för att det slutar med vackra ord. 

– Om målen bara består av mål och inte konkreta hjälpmedel, konkreta resurser och åtgärder för att skapa motivation och glädje i att omsätta detta så blir det ingenting, säger Tuija Hilding-Rydevik, professor i miljöbedömning vid Centrum för biologisk mångfald i Uppsala.