Kriminalvården: Vi är självkritiska här

2:57 min

Drygt 1 500 interner med adhd inom kriminalvården saknar behandling mot sin funktionsnedsättning. Orsakerna är att kunskaperna om adhd fortsatt är dåliga, och man vet idag inte hur de ska eller kan behandlas.

Nils Öberg, generaldirektör för Kriminalvården, är självkritisk och säger att det inte är acceptabelt.

– Nej, naturligtvis inte. Alla människor som befinner sig i kriminalvården ska ha den vård, behandling och omsorg som de behöver. Sedan är det en utmaning att nå det målet, framförallt när vi upptäcker att det finns nya dimensioner. Men det är klart att det inte är acceptabelt att människor inte får, att vi inte kan möta de behov de har.

Kriminalvården uppskattar att 1 800 personer lider av adhd, på landets fängelser och häkten.

De har något av symptomen, vara hyperaktiva, har svårt att sitta stilla, glömmer plötsligt vad de höll på med och slutför sällan påbörjade projekt. De är impulsiva och kan utan förvarning bli mycket aggressiva. Kriminalvården uppskattar att det, under en viss dag, är 240 personer, av de med adhd-symptom som får läkemedelbehandling.

Att många förblir obehandlade beror delvis på att det fortsatt finns stora kunskapsluckor inom Kriminalvården för hur adhd kan behandlas och om alternativa behandlingsformer, enligt ny rapport från Kriminalvården.

Generaldirektör för Kriminalvårdens Nils Öberg, är medveten om bristerna.

– Det hänger ihop med att det i vårt perspektiv är relativt ny kunskap. Vi har ju länge haft misstankar om att det är på det här sättet och räknat med att den här problematiken också finns hos oss. Men det är först efter att vi har genomfört vetenskapliga studier som vi kunnat konstatera att "jo så är det”. Det här är en dimension som vi behöver utveckla metoder för att kunna möta. Men jag vill poängtera att det handlar om en kombination av olika behandlingsåtgärder.

Kriminalvården brister också inom myndigheten. Man är otydlig när det gäller ansvarsfrågan om vård, och om den på sikt motverkar återfall i brott, vilket man har ett regeringsuppdrag på att göra. Här vill Kriminalvården nu påskynda åtgärderna, säger Nils Öberg.

– Ja det ska vi försöka göra någonting åt, så fort som möjligt. Det tar tid att utveckla vårdformer som fungerar. Eftersom det inte bara handlar om att behandla det här problemet. Hade bara handlat om att bara behandla det, så hade det gått fort. Nu handlar det om en kombination av en problemställning.

Att vård kan göra skillnad intygar en tidigare brottsling med adhd som nu är en av få som får en lyckad behandling.

– Tidigare var jag ju rastlös. Klarade inte av att sitta hemma och titta på tv. Så fort det blev reklam så ville jag nästan slå sönder tv:n, för då sabbades ju det lugn som jag hade börjat få. Det var väl som att dra en högvinst på lotto ungefär, att få diagnosen. Då fick jag ju svar på varför jag inte hade lyckats sköta mig och ha jobb en längre tid, utan att rastlösheten kom.