Epigenetiker lägger ord i Gustav Vasas mun

1:26 min

För första gången har forskare lyckats återskapa förlorade talsentenser genom epigenetiska markörer. Epigenetiken är ett så kraftfullt redskap att delar av den svenska historien nu måste skrivas om, bedömer historikern Dick Harrison.

Epigenetik handlar om hur miljöfaktorer kan sätta ärftliga spår i arvsmassan. Nu har epigenetiker vid Uppsala universitet analyserat vävnadsprover från Gustav Vasas kranium och käkar, som tagits från en tidigare gravöppning i Uppsala domkyrka.

I samarbete med amerikanska fysiker har forskarna skapat en tredimensionell datormodell som visar de inbördes relationerna mellan de olika vävnadsproverna. Det är inte enbart en statisk modell av munnen, de epigenetiska markörerna visar också hur talorganet rörde sig i relation till olika luftflöden.

Att kunna återskapa gammalt tal kan få stor betydelse för historieskrivningen.

– Det är tydligt att epigenetiken är ett så kraftfullt redskap att vi historiker nu helt måste skriva om avgörande skeenden i den svenska historien, säger Dick Harrison som är professor i historia vid Lunds universitet.

De första resultaten av datorsimuleringen är omvälvande, enligt Dick Harrison. Tidigare har man trott att Gustav Vasa höll sitt berömda tal till dalkarlarna i Mora i december 1520, men den nya datorsimuleringen visar nu att talet hölls i Leksand. Så här lär Gustav Vasa ha sagt:

– Dalkarlar! Fint att vi kan ses här i Leksand!

Den här "nyheten" publicerades den 1:a april 2014. Vill du höra fler vetenskapliga aprilskämt: Luriga forskares bästa aprilskämt