DEBATT

Ett år i dag: Så blev Sveriges Radios nya förstasida

I dag är det ett år sedan Sveriges Radio gjorde om förstasidan på sverigesradio.se. När den lanserades hade debatten redan rasat, i högt uppskruvat tonläge, i ett par veckor, med anklagelser om att Sveriges Radio skulle snedvrida konkurrensen och försvåra för dagspressen.
   Men resultatet blev ett annat: att vi tydliggjort vår digitala strategi och förstärkt radioprofilen, skriver Martin Jönsson, biträdande programredaktör.

Det började med en artikel i interntidningen Radiotidningen den 23 mars. ”Förstasidan får nyhetsfokus” löd rubriken på artikeln som berättade om övergången där nyhetswebben på Ekot tog över ansvaret för innehållet på förstasidan från förstasidesredaktionen på Digitala Medier. Istället för att ha två redaktioner som arbetade med nyhetsflödet – dels på Sveriges Radio-ettan, dels på Ekots egen nyhetssida – samlades uppdraget och resurserna på en plats.

En omorganisation som delvis kom till för att spara pengar, men framför allt för att få ökad tydlighet.
   I artikeln framgick att förstasidan nu skulle få tydligare fokus på snabbhet och direktrapportering, en tydligare identitet och bli en självklar nyhetsförmedlare på webben. Nyhetsrapportering på sverigesradio.se var dock ingen ny satsning: det hade funnits sedan 1995 och ingick sedan länge som en självklar del i uppdraget för Sveriges Radio, som det formulerats i en rad utredningar och propositioner.

Men fyra dagar efter att Radiotidningen kom ut började debattvinden blåsa. Först ut var Tidningsutgivarnas vd Per Hultengård, som i Medievärlden hävdade att den förändrade förstasidan var en helt ny tjänst, som borde utsättas för förhandsprövning från regeringen. Expressens chefredaktör Thomas Mattsson var inne på samma linje och beskrev förändringen som ett sätt att ”på nätet konkurrera ut de oberoende dagstidningar som sysselsätter 5 000 journalister som bidrar till mångfalden i medie-Sverige.”
   Efter påskhelgen 2013 kom mer tungt artilleri i form av Tidningsutgivarnas presidium som i en debattartikel i SvD hävdade att Sveriges Radio ”snedvrider konkurrensen”. De drog slutsatsen att Sveriges Radio  nu skulle ”reducera hela sitt breda innehåll på startsidan till att bara omfatta nyheter”

Därmed blåste det upp till full debattstorm. Sydsvenskans publisher Lars Dahmén röt ” Vår åsikt är glasklar: håll er borta!” och Mittmedias vd Thomas Peterssohn hävdade att förändringen kunde utgöra ”det största hotet mot lokalpressens utveckling.”
   Sveriges Radio svarade på olika sätt, bland annat genom att påtala fel i debattartiklarna. I en debatt i Studio Ett möttes Sveriges Radios vd Cilla Benkö och Tidningsutgivarnas vd Bengt Ottosson och debatterade intensivt den nya förstasidan. Som då fortfarande alltså ännu inte sett dagens ljus.

Men 10 april 2013 var det alltså dags – och då sjönk tonläget ganska snabbt, när det framgick att det inte handlade om någon revolutionerande förändring. Den nya förstasidans utseende fick till och med beröm av flera av de tidigare så kritiska mediecheferna.  Några dagar senare skrev Göteborgs-Postens kulturchef Gabriel Byström en krönika om ett ”förvridet mediekrig” som egentligen handlade om andra saker. Slutorden löd: ”en retorik som ropar på begränsningar och inskränkningar när det handlar om själva kärnverksamheten, det vill säga kvalificerad nyhetsverksamhet och det granskande uppdraget, har begränsade förutsättningar att bli tagen på allvar.”
   Det finns självklart många förklaringar till varför det blev så stark debatt och så många missförstånd. Dels handlar det förstås om dagspressens situation och de omvälvande strukturella förändringarna i mediekonsumtionen, dels om den politiska tajmingen inför kommande propositioner på medieområdet, dels – om man ska vara självkritisk - om otydlighet i kommunikationen från Sveriges Radios sida om hur den digitala strategin egentligen såg ut.

Så vad kan man då säga på ettårsdagen? Vad har hänt det gångna året?
   Väldigt mycket, faktiskt, både inom och utanför Sveriges Radio.
   Till att börja med är förändringen 10 april 2013 långt ifrån den största som skett i vårt digitala utbud. Det var betydligt mer omvälvande när vi i oktober gick över till följsam design och lanserade ett helt nytt utseende på förstasidan – och när vi två månader senare gjorde samma sak på alla våra 25 lokala P4-kanaler. Den gången dock helt utan debatt.
    I dag är övergången till följsam design nästan helt avslutad och publiken får nu samma erbjudande oavsett plattform, men anpassat till den skärm man använder. På den nya sajten är det enklare att hitta, dela och framför allt lyssna. Sverigesradio.se är i dag i betydligt högre utsträckning tidigare en radiosajt, med ljudet i fokus.

En ännu större förändring har skett på många andra mediesajter, i och med de stora satsningarna på webb-tv och poddradio, som tog fart på allvar under sommaren och hösten. Mediekonvergensen har slagit till med full kraft, så att tidningssajterna i dag på många håll är mer tv och ljud än text. Det har bidragit till att många tidningssajter haft en väldigt stark utveckling, i synnerhet på mobila plattformar. Digitalt står stora delar av mediebranschen starkare i dag än för ett år sedan, även om många av de strukturella problemen kring affärsmodellen fortfarande kvarstår att lösa på sikt.

Sveriges Radio har också – vilket Tidningsutgivarna efterlyste för ett år sedan -  förtydligat den digitala strategin, bland annat i en debattartikel inför lanseringen av den nya, följsamma förstasidan i oktober. I en sammanfattning av strategin, som spridits till samtliga anställda, är inriktningen tydlig. Sveriges Radios förmåga att lyckas även i framtiden bygger på tre ben:

  • Radiosändningarna i marknätet (i dag i det analoga marknätet, i framtiden i marksänd digital radio, enligt regeringens förslag)
  • Våra digitala plattformar (sverigesradio.se och våra lyssningsappar)
  • Spridningen och dialogen i sociala medier

De tre benen kompletterar och förstärker varandra och ser till att vi använder våra resurser så effektivt som möjligt. Närvaron och publikkontakten på digitala och sociala plattformar påverkar både programmens innehåll och möjligheten att nå ut. Det bidrar till en bättre journalistik – och får fler att lyssna och bli engagerade. Det senaste halvåret har vi sett många exempel på hur just samspelet mellan de tre benen skapat starkare innehåll, som i dokumentärredaktionens satsning #minflykt eller Sisuradios temasatsning #vågafinska. Kreativiteten i användandet av sociala och digitala plattformar förnyar och förstärker radion.
   Strategin för de digitala plattformarna har också renodlats och förtydligats. Det handlar om fyra ord: Integration (mellan plattformarna), Lyssning, Mobilt och Socialt.

Vårt huvudfokus digitalt ligger på ljudet och det radiounika innehållet – och på att göra det lättare att lyssna, oavsett tidpunkt och plattform. Mobilen, med sajt och appar, är utgångspunkten för vårt digitala utbud – och vi ska på alla sätt arbeta för att bygga starkare mobila lyssningsvanor. På sociala medier arbetar våra redaktioner aktivt och kontinuerligt med både omvärldsbevakning, publikmedverkan och för att nå ut med vårt innehåll.
   Det handlar, kort sagt, om att fortsätta utveckla radiomediet, utifrån vårt kärnuppdrag. Inte om någon ny inriktning eller att försöka konkurrera ut någon.

Hur har det då gått för den nya förstasidan under dess första år med tydligare nyhetsfokus?
   Uppdraget till redaktionen för den har finjusterats under året som gått, framför allt i samband med övergången till följsam design, och lyder i dag hårt komprimerad så här:

”Sidan ska rymma en mångfald av nyheter, aktualiteter, röster och reportage från olika ämnesområden. Förstasidesredaktionen jobbar inte bara för Ekot, utan för hela Sveriges Radio. Redaktionen ska arbeta på ett sätt som garanterar att Sveriges Radios breda nyhets- och aktualitetsutbud återfinns på sidan, inklusive kultur, vetenskap, populärkultur och nyheter ur nischprogram i alla kanaler, i högre grad än tidigare. Ljudet ska vara i ständig fokus på sverigesradio.se:s förstasida.”

Vi följer regelbundet upp och mäter innehållet på sidan, för att se hur olika redaktioner och ämnen speglas på sidan. Bland annat har utbudet av kultur ökat under året, så att det i dag står för mer än tio procent av nyhetsflödet. Även det lokalt producerade  innehållet har ökat, som en del i ambitionen att spegla hela Sverige.

Om det blivit snabbare? Absolut. Redaktionen arbetar i dag i betydligt högre utsträckning med direktrapportering och stark just nu-känsla, både med högre nyhetspuls och med att spegla vad som sänds och diskuteras i radion. Det har gjort förstasidan mer levande – och mer uppskattad. Andelen som tycker att sverigesradio.se står för snabb uppdatering och är en bra nyhetskälla har ökat under året.
   Trafikmässigt är utvecklingen positiv, även om det inte handlar om några dramatiska förändringar. I februari använde nära 1,6 miljoner personer våra digitala plattformar, enligt Orvesto Internet, vilket är rekord. Sajten har i år haft i genomsnitt drygt 1,2 miljoner unika besökare/vecka, vilket är ca 4 % högre än under helåret 2013. Men framför allt är det ett bättre innehåll, där den tydligare exponeringen av radioinnehållet också lett till en ökad lyssning digitalt, både direkt och i efterhand. Samtidigt ökar den publik vi når via sociala medier stadigt.

Nästa steg? I början av maj lanserar vi en ny och förbättrad version av vår mobillyssningsapp Sveriges Radio Play, med förbättrad funktionalitet på många områden, för att göra det lättare att lyssna och hitta till vårt innehåll. Det är ju det våra digitala ambitioner hela tiden handlar om.

Martin Jönsson
Biträdande programdirektör Sveriges Radio
twitter.com/MJSverigesRadio