Sara Broos tror på det djupt personliga

Sara Broos är dotter till konstnärsparet Marc och Karin Broos, driver en manusskrivarutbildning vid Broby Grafiska i Sunne, har varit TV-programledare i SVT i Värmland men är kanske mest känd för sin dokumentär om konstnären Lars Lerin.

För Sara är det viktigt att kunna uttrycka sina känslor.

– Jag kan ibland ha svårt att uttrycka mig genom att prata i ord och då är det viktigt att kunna skriva eller filma eller hitta andra sätt att uttrycka sig på.

Är det inte svårare att uttrycka sig i film?
– Nej, det är det inte, därför att i filmen kan man använda så många olika element. Du kan använda ljud, bild och rytm och man får verkligen arbeta intitutivt på ett sätt som stimulerar alla dina sinnen.

Sara kan ofta känna en hopplöshet över hur världen ser ut i dag.

– Alla de hemska mörka krafter som finns, inte bara i Sverige, säger Sara Broos. Jag vill att människor ska tänka efter och att den rädsla som finns ska försvinna. Att rädslan som finns för det främmande, att man ska fråga sig vad den beror på egentligen. Jag hoppas att vi ska bli öppna och generösa och se människan och allas lika värde.

Hennes film om Lars Lerin blev mycket framgångsrik, på ett sätt som var en överraskning för Sara.

– Jag hade aldrig en tanke på att den skulle bli så uppmärksammad. Den gick nio månader på bio och fick en stor publik och stor uppmärksamhet. Det var ett väldigt intensivt år. Men jag tror inte man ska se tillbaka så mycket. Det är farligt att klamra sig fast vid gamla framgångar. Men det var jätteroligt, så klart.

Nu arbetar hon med en dokumentär om sin relation till sin mamma, men Sara Broos går inte in för att uppfylla förväntningar och ge folk vad de vill ha.

– Jag känner mer och mer att jag inte behöver ha en stor publik. Det är viktigare att göra något som man kan stå för.

Filmen handlar om vad man får med sig från sin mamma, om saker man aldrig kan prata om och hur svårt det är att komma en annan människa riktigt nära.

– En central fråga är blicken - hur vi ser på världen och vad vi väljer att se.

Är det inte svårt att göra en dokumentär om något så privat?

– Jo, men jag tycker nog att det enda som är intressant är det som är svårt och som skrämmer mig. Och jag tror på det djupt personliga. Då finns det en mycket större chans att det blir allmänmänskligt.

Sara Broos spellista:
Patti Smith - People have the Power
Fairuz - Wa Habibi
Pelle Ossler - Funderingar i mörker