Biobränslen

"Etanolen är inte uträknad"

6:51 min

En tredjedel av all bensin och diesel skulle kunna ersättas med biobränslen i Sverige under en 20-30 års period, det menar Pål Börjesson, professor i miljö och energisystem vid Lunds tekniska högskola. Men för det behövs en kraftig satsning på andra generationens biobränslen från jord och skogsbruksrester. Den amerikanska militärens satsning på algbränslen ser han som viktig men han tror inte att biobränslen producerade av alger kommer att bli en stor produkt i Sverige.

– Den amerikanska militärens satsning är betydelsefull eftersom det är en stor aktör, det finns en  väldigt säker och stabil avsättning för de här bränslena så visst är det viktigt. Det handlar i fösta hand om att de vill minska sitt oljeberoende från Mellan östern och andra länder, så det är säkerhetspolitik som driver detta mer än klimatfrågan, säger Pål Börjesson.

Vad tror du om potentialen för algbränsle globalt sätt?

Tittar man på den teoretiska potentialen så är den väldigt stor. Fördelen är att  algerna är väldigt produktiva och kan använda mycket av solljuset och omvandla det till biomassa, däremot är de andra delarna i produktionskedjan inte lika effektiva. Det krävs mycket energi för att driva systemen, tillexempel så måste den blöta algpasta som tas fram torkas och då används ofta centrifuger av olika slag och de är energikrävande. De studier som finns idag visar att det är svårt att få en positiv energibalans när man har utvunnit oljan och omvandlat den till drivmedel, det krävs en hel del teknikutveckling och förbättringar för att det här ska vara en bra lösning, säger han.

Pål Börjesson tror inte att algolja kommer bli ett vanligt förekommande bränsle i Sverige, men det kanske kommer att kunna ersätta en liten del. Produktion av algbränsle fungerar bäst i varma länder med mycket sol och med tanke på Sveriges klimat tror inte Börjesson att det kommer bli frågan om någon storskalig produktion här.

Så vilka andra biobränslen skulle vi i Sverige kunna användas oss av?

Framförallt olika typer av restprodukter ifrån skogen. Vi ser att de kan användas utan att konkurrerar med skogsindustrin, tvärtom så kan industrin utvecklas genom att bättre utnyttja restprodukter och biprodukter och kunna göra drivmedel av dem.

– Är etanol utspelad som biobränsle enligt dig?

– Nej, det som händer nu med etanolen, inte minst i USA  är att man går över till andra råvaror som inte baseras på matgrödor, utan restprodukter från cellulosa etc. I Brasilien där man framförallt använder sockerrör men där man nu tar hand om skörderester, i Kina pågår det mycket forskning och utveckling där man försöker bygga kommersiella anläggningar som tillexempel baseras på halm som man kan göra etanol av. Ett annat drivmedel som växer mycket nu är det som kallas HVO (hydrerade vegetabiliska oljor) som kommer också baseras på biprodukter från skogsindustrier. De kan raffineras och användas för att få fram biodiesel. Dessutom har vi biogasen vars produktion skulle kunna öka betydligt mer jämfört med än idag. Det som kan tänkas driva på den utvecklingen är faktiskt skiffergasutvinningen i USA som kommer göra att gas kommer bli ett viktigt drivmedel där. Det är tråkigt om vi ska ställa olika drivmedel mot varandra, vi kan bara konstatera att vi behöver alla biodrivmedel för att kunna ersätta de fossila, vi behöver etanolen, gasen, algbränsle och alltihopa.

Så vad ser du framför dig, hur stora volymer handlar det om och hur långt tid kommer det att ta?

I ett svenskt perspektiv så skulle en tredjedel av all bensin och diesel kunna ersättas av olika slags biodrivmedel. Idag går utvecklingen väldigt långsamt, så det måste till mycket mer ambitiösa politiska mål för att påskynda utvecklingen. Satsar vi ordentligt nu så skulle vi inom 20-30 år kunna uppnå detta.

Hur effektivt skulle det här vara för att minska på klimatutsläppen?

– När vi räknar på det här så kommer vi fram till att vi kan minska utsläppen med 70-90% så det skulle ha en stor effekt, säger Pål Börjesson, professor i miljö och energisystem vid Lunds tekniska högskola.