Arktis

Isbjörnsforskare chockade av fynd på Svalbardexpedition

7:47 min

Ett av de arktiska djur som kommit att symbolisera faran med de snabba klimatförändringarna i Arktis är isbjörnen. Idag finns uppskattningsvis 20-25 000 isbjörnar globalt och någon akut utrotningsrisk på grund av svält och drunkning finns inte, men på sikt ser prognosen mycket dyster ut, det är forskarna överens om. Igår kväll kom svenska Världsnaturfondens och norska polarinstitutets expedition till Svalbard hem efter att ha märkt isbjörn med satellitsändare. Klotet träffade WWF:s biolog Tom Arnbom.

– Vi har gått runt Svalbard och varit med isbjörnsforskarna från Norge för att fånga isbjörnar och sätta på dem satellithalsband. Det är viktigt att följa vad som händer här uppe just nu för att skiftena hos djuren går väldigt fort så till och med forskarna är chockade. Det är väldigt få ungar med honor vi har träffat på här uppe. Vi har sett två av femtio björnar som vi fångade och det borde varit många fler. Det beror på att isarna är så otroligt mycket tunnare än vanligt. De bär fortfarande isbjörn, men de frös till så sent i höstas att isbjörna inte kom i land och kunde gå i ide, säger Tom Arnbom.

– Ni hade tänkt att märka upp 18 honor med ungar?

– Exakt. Vi har märkt en del utan ungar, men var är honorna med ungar? Det här är skrämmande för det här är andra året i rad med väldigt få ungar. Det kan ju vara naturligt, det kan ju bli bra isar igen. När jag pratade med isbjörnsforskarna så sa de att det blir ett dåligt år i år, men nästa år blir det bra. Problemet är att nästa bra år kommer aldrig. Det blir bara sämre. Men de vågar inte gå ut och säga något förrän de har publicerat det, fortsätter Tom Arnbom.

– Hur gör ni för att få tag på isbjörnarna?

– Det är svårt att få tag på isbjörnar från en båt så vi använder en helikopter som går upp och söker längs med kusten och när de ser en isbjörn så placerar man den så att man kan skjuta en bedövningspil så att den faller ned och sover. Sedan går det att landa för det går inte att hantera en björn annars.

– Vad händer sedan?

– Det första är att de självklart kontrollerar andning och sedan väger dem den och tar blodprover med DNA och fett för att se miljögifter. Så sätts det en liten tagg i örat som i framtiden ska kunna ta över från radiohalsbandet, berättar Tom Arnbom.

– En plastgrej som sänder?

– Ja i den så sitter en liten dator som samlar upp information om en massa olika saker som ljus, om den simmar eller inte och blir ett komplement till satellithalsbandet som visar exakt var de är någonstans och som vi sätter som komplement på honorna för att se hur de rör sig nu på sommaren när isarna drar sig tillbaka.

--  Men att man söver isbjörnarna måste innebära vissa risker för dem, vad är det som rättfärdigar det?

– Ja håller med och hela tiden måste man omvärdera det, men eftersom miljön de bor i förändras så väldigt snabbt nu så måste vi ta reda på hur björnarna reagerar för det är faktiskt vi som har ställt till det med isarna. För vet vi var de tar vägen så kanske vi kan skydda de områdena framöver och jag gissar att många av de här havslevande isbjörnarna är på väg in i Ryssland nu mot Frans Josefs land där det finns bättre tillgång på is, tror Tom Arnbom.

– Det som hänt dessutom är att isbjörnarnas huvudföda, vikarsälarna, de går normalt upp på isen och föder sina ungar vid den här tiden på året och isbjörnarna ska då gå ur ide och äta upp en del, men det finns ju ingen is, så sälarna har inte fött några ungar. Där det finns är isen istället så tunn liksom snötäcket att ungarna inte kan gömma sig så trutar och fjällrävar äter upp dem.

– Den generella bilden, hur ser prognosen globalt ut för isbjörn?

– Generellt kommer isbjörnar att försvinna i många områden. I Ryssland finns ställen där de kan överleva på att äta valross om somrarna och på Svalbard kommer en del klara sig på sälar som finns på glaciärerna, men det kommer alltid att gå bra för dem på norra Grönland och norra Kanada för där finns det så gott om is. Prognosen är att över 60 procent av isbjörnspopulationen kommer att försvinna till år 2040, menar Tom Arnbom.

– Vad kan man göra för att hjälpa isbjörnarna?

– Den stora lösningen är att vi måste ta bort fossila bränslen så att vi minskar på växthusgasutsläppen, men sedan kan man lokalt skydda dem och kanske reglera turismen. Det Arktis vi ser idag tror jag att vi kommer att förlora. Vi kommer få en annan slags Arktis med nya arter som blir vinnare som blåval och sillval, det ser vi redan nu. Andra arter förlorar, i Stilla havet är det valross och i Atlanten är det grönlandssäl där en halv miljon dr varje år nu för att isarna brister och ungarna faller ned, berättar Tom Arnbom.

– Vi såg en räktrålare på åttionde breddgraden och jag tänkte det här är ju framtiden. Där isen drar sig tillbaka så blir det en massa möjligheter med gas och oljeexploatering och fiskeri och sjöfart som måste regleras på något sätt. Det måste vi tänka till hur vi ska hantera för de spelreglerna har vi inte ännu. Så förändringarna innebär en massa möjligheter som blir problem för djuren, avslutar Tom Arnbom.