"Rosenkavaljeren" av Strauss på Malmö Opera

3:07 min

Kärlek, sex, åldrandet och frihet - kort sagt... Det här är vad Richard Strauss opera Rosenkavaljeren handlar om. I helgen hade den premiär på Malmö Opera i regi av ryske Dmitri Bertman. Det här är modern opera från 1900-talets början men i klassisk stil.

Musikaliskt är det fenomenalt, sceniskt är det -.... jag återkommer till det.

De tre huvudrollerna görs av Charlotta Larsson som Marskalkinnan, ungerska Dorottya Lang som Octavian och Sofie Asplund som Sophie. Alla tre gör sina roller för första gången vilket ger en fin känsla av nyfikenhet samtidigt som deras kompentens imponerar. Leif Segerstam leder Malmö operaorkester. Skimrande, glimtvis ironiskt, glimtvis intensivt, glimtvis passionerat... Precis som berättelsen..

För den innehåller så mycket - "till hälften munter, till hälften sorgsen" som huvudpersonen säger om sig själv.

En snabb faktaruta: Strauss skrev den 1911 men gjorde den som en pastisch på operor från 1750-talet och laddade sen med wienska valser och han hämtade mycket inspiration från Mozart, i synnerhet Figaros bröllop. Så det är tvära kast. Det handlar alltså om kärlek - i alla former: sexig, het, ung, mogen, fånig och sinnlig. Det handlar om en nyrik och dryg man som vill gifta sig med ung kvinna, det handlar om förklädnader och hemligheter.

Så regissören måste snabbt gå mellan grov fars och stort allvar... Ursvårt. Bertman och scenografen Ene-Liis Semper har skapat en inspirerande snurrscensscenografi där 1750-talet möter 60-talets konst- och modestil. Alltså London för 50 år sen och Wien för 250 i en snällt absurd kitsch. Det där återkommer också i de skruvade rörelser som koreografen Edvald Smirnov skapat.

Då är vi inne på det här med komik. Hur roligt är det? Hur fräsch färgskalan ändå känns, ligger den i vägen när berättelsen går från farsen till allvar. Hur allvarlig kan man bli i ett helt turkosfärgat rum med en enda jättesäng...? De tvära kasten får sådan lång väg att gå när det är så extremt.

Så där sitter jag och njuter och funderar i samma stund. Både den unga, hetsiga kärleken och den försvinnande gestaltas verkligen på pricken av den här rutinerade teaterregissören, men skrattar åt samma saker - det gör vi inte.

Extra info:
Premiären sändes direkt i grannkanalen P2 och man kan lyssna på den på P2 Lives webb under en månad.

P2s operaprogram Bänkad med Ella sänder den 10 maj ett program om arbetet med uppsättningen.

Vill man fördjupa sig i Rosenkavaljeren både musikaliskt och innehållsmässigt har Per Feltzin dels valt den bästa inspelningen av operan och det gjorde han i Vägvisaren i P2s recensionsprogram CD-revyn den 20 april, dels essäistiskt analyserat berättelsen i P1s nya program Kritiken den 22 april.

Basfakta:

Konstnärligt produktionsteam
Scenograf, kostymdesign: Ene-Liis Semper
Ljusdesign: Thomas C Hase
Koreograf: Edvald Smirnov
Regi: Dmitri Bertman
Dirigent: Leif Segerstam/Ralf Kircher

Solister
Fältmarskalkinnan frustinnan Werdenberg: Charlotta Larsson
Baron Ochs på Lerchenau: Runi Brattaberg
Octavian: Dorottya Láng/Emma Lyrén
Herr von Faninal: Fredrik Zetterström
Sophie: Sofie Asplund
Jungfru Marianne Leitmetzerin: Laine Quist
Valzacchi: Rickard Söderberg
Annina: Emma Lyrén/Ellika Ström Meijling
En poliskommissarie: Bengt Krantz
En notarie: Tobias Nilsson
En sångare: Joachim Bäckström
Malmö Operakör
Malmö Operaorkester