Uppsala

Umesamisk skatt gömmer sig i arkiv

2:35 min

Tiotusentals ord upptecknade på umesamiska samlar damm i arkiv i Uppsala och Umeå. Uppteckningarna hade kunnat vara ovärderliga i revitaliseringen av umesamiskan menar professor, men hittills är materialet i det närmaste helt outforskat.

Det handlar om nio olika samlingar hos Institutet för språk och folkminnen, totalt närmare 40 000 upptecknade ord, insamlade under första halvan av 1900-talet. Men sen materialet arkiverades har knappt någon tittat på det.

– Jag tror det beror på att forskare uppfattat det som mer sexigt att vara fält och göra uppteckningar än att sitta och mala i ett arkiv, säger Lars-Gunnar Larsson, professor emeritus i finsk-ugriska språk vid Uppsala Universitet.

Istället har det som man idag anser vara umesamiska helt kommit att domineras av en enda persons språk, menar Lars-Gunnar Larsson, nämligen den samiska som talades av Lars Sjulsson i Setsele. Han intervjuades 1940 av tysken Wolfgang Schlachter, som senare skrev en ordbok på urval av intervjuerna med Sjulsson.

– Men de här samlingarna visar att umesamiskan är mycket, mycket rikare än det. Det fanns otroligt stor variation inom det umesamiska, som man kan komma åt via det här umesamiska materialet, som har legat för fäfot i arkiven allt för länge, säger Larsson.

Han hoppas att det umesamiska materialet som nu ligger undanstoppat i arkiv istället kan komma till användning i den umesamiska revitaliseringen.

– Nu ska inte jag tala om hur man ska revitalisera umesamiskan, för det kan umesamer själva göra mycket bättre. Men en möjlighet skulle vara att titta på Grundströms oerhört rika ordbok över lulesamiskan, som tar upp material från olika orter. Man skulle kunna göra något liknande för umesamiskan.

Kan inte det vara förvirrande för den som lär sig umesamiska, att det finns flera olika former?

– Nej, det tror jag inte. Det är det helt normala i alla språk, att det kan finnas två ord som betyder samma sak. Tvärtom tror jag att här får umesamerna se vilket oerhört rikt språk, vilket starkt och omfattande immateriellt kulturarv de har, det är alldeles fascinerande. Det är inte så enkelt att om man pratar som Lars Sjulsson gjorde på våren 1940 så pratar man god umesamiska, utan det är mycket rikare än så.

Olle Kejonen
olle.kejonen@sverigesradio.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Sveriges Radio