#kaosklass

Föräldrar: Tjat ökar chansen för särskilt stöd i skolan

2:43 min

Ju mer påstridig en förälder är om att få särskilt stöd till sitt barn i skolan desto större chans att de faktiskt får det. Det upplever flera föräldrar Ekot varit i kontakt med i vår fortsatta granskning av elevstödet.

Maria och Monika i Stockholm har båda begärt särskilt stöd åt sina barn som går i samma klass, men bara en har fått.

– Frustrationen är att han går där i skolan och han kommer mer och mer efter. Kunskapskraven ökar och han gör mindre och mindre i klassrummet, och han mår sämre. Hade han fått den här hjälpen och den här resurspersonen så hade han kunnat hänga med, säger Maria.

Maria har en nioårig son, diagnostiserad med både adhd och asperger vilket bland annat gör det svårt för honom att ta in för många intryck samtidigt i klassrummet.

Eftersom han har svårigheter i undervisningen har han rätt till särskilt stöd, som till exempel kan vara en elevassistent. För att få pengar till det har skolan ansökt om ett så kallat tilläggsbelopp hos kommunen, men fått avslag.

Maria har flera gånger överklagat sådana beslut, precis som en annan mamma i klassen, Monika. Hennes barn är diagnostiserad med autism, men i det fallet har skolan nu fått tilläggsbelopp åt en elevassistent. Monika är glad, men samtidigt förundrad.

– Vi har båda intyg från BUP, vi har samma lärare som skrivit otroligt noggrant vad det är som inte fungerar och varför. Så att ansökningarna är ju toppenbra. Och den enda anledningen jag kan tänka mig då kanske är för att jag har tjatat mera. Jag är så obekväm så att de vill bli av med mig, säger Monika.

Monika kan inte låta bli att tänka att det spelat roll att hon som utbildad psykiatriker varit van att tala för sig och sin sak i kontakt med de ansvariga i kommunen, berättar hon.

– Du fick tilläggsbeloppet, men Maria här som sitter bredvid dig som också har barn med diagnos har inte fått det.

– Det tycker inte jag är okej. Är det för att jag är så jobbig när jag pratar i telefon med utbildningsförvaltningen? Då känns det rätt orättvist och godtyckligt, säger Monika.

Dessa bedömningar görs utifrån varje enskilt fall, och hur mycket en förälder kan påverka är omöjligt att säga. Däremot svarar 8 av 10 lärare i en enkät som Lärarnas riksförbund gjort nyligen, tillsammans med Svenska Dagbladet, att elever med engagerade föräldrar i större utsträckning kan få särskilt stöd.

Skolverket har också i en ny studie intervjuat rektorer och kommunala tjänstemän om särskilt stöd i grundskolan, där det framgår att ansökningar om tilläggsbelopp bara ökar. Fler får också avslag, där skolan ändå förväntas ge det stöd en elev behöver med befintlig budget.

Det viktigaste som förälder är att se till att det finns ett skriftligt åtgärdsprogram, säger Karolina Fredriksson, undervisningsråd på Skolverket.

– Och där kan man också se, hur gick det nu? Fick mitt barn det stöd som han eller hon behövde?

Innebär det att det finns i skolan i dag ett behov av att vara en stark deltagande förälder? Alla kanske inte har den styrkan eller tiden? 

– Nej det ska inte förutsättas, utan det här är ju skolans ansvar. Absolut. Så nej det ska inte förutsättas, säger Karolina Fredriksson.

Som Ekot rapporterat tidigare hade nästan 14 procent av landets alla elever i grundskolan särskilt stöd genom ett åtgärdsprogram förra året, enligt Skolverket. Allt fler kontaktar Skolväsendets överklagandenämnd om åtgärdsprogram och hos Skolinspektionen ökar stadigt årligen antalet anmälningar om upplevda brister kring särskilt stöd. 922 förra året jämfört med 779 året innan.

Och närmare hälften av alla anmälningar till Skolinspektionen förra året som lett till konstaterade brister och kritik rörde arbetet med särskilt stöd.