Fyra av tio mediehus utsatta för hot

1:31 min

Fyra av tio mediehus har utsatts för hot sedan januari 2013. Det visar en Sifo-undersökning som Utgivarna låtit göra, där 123 dagstidningar och andra nyhetsproducenter tillfrågats och drygt hälften svarat.

"Jag ska flå dig och din son levande, jag ska döda hela ditt arv och eftermäle. Men jag ger dig ett val - sluta med ditt arbete inom journalistik så lämnar jag dig och din familj i fred - du har två veckor"

När den misstänkte brevskrivaren gripits valde Länstidningen i Östersund att publicera ett av hans många hotfulla brev. Mer känt är Östgöta Correspondentens chefredaktör Charlotta Friborgs kamp mot den organiserade brottsligheten. Eller alla de hot som Expressen/GT berättat om.

Men samtidigt uppger 40 procent av de hotade mediehusen att de tvekat inför publiceringar, tvekat att göra de planerade jobben. Och mer än hälften av de som svarade i Utgivarnas undersökning uppger att hotbilden mot medierna förstärkts de senaste fem åren.

Därmed ökar också risken för självcensur.

Men varför ökar hoten mot medierna? Jeanette Gustafsdotter är vd för Utgivarna:

– På grund av mer hätsk samhällsdebatt, lättare att lägga ut saker på nätet eller i olika forum, lättare att skicka hot, säger Gustafsdotter.

– Och att medierna vågar att fortsätta granskningen av den organiserade brottsligeten, kan också vara ett av skälen.

– Vi har länge varit väldigt öppna, transparenta gentemot våra läsare, lyssnare och tittare. Men vi kan kanske inte längre kan upprätthålla den öppenheten, varnar Gustafsdotter.

Utgivarna har också kritiserat säkerhetspolisen, Säpo, hårt för att inte ta hoten på allvar. Och Säpo har hållit med om att de lokala polismyndigheterna inte tagit hoten på tillräckligt stort allvar. Men nu ska Säpo skärpa sig:

– De har nu sagt, muntligen, att de ska jobba aktivt med att säkerställa att de här kunskaperna kommer ut ända ut i sista ledet, slutar Gustafsdotter, efter att precis ha lämnat ett seminarium i frågorna som hållit ihop med Säpo.