Nära hälften av de asylsökande får ingen hälsokontroll

2:01 min

Nästan hälften av alla asylsökande blir inte hälsoundersökta när de kommer till Sverige, trots att de har rätt till det. Orsaken kan vara att landstingen är otydliga när de skickar ut sina kallelser.

Mohammed Sharkan har bott på ett asylboende utanför Varberg i åtta månader. Han säger att ingen på hans boende har fått någon hälsoundersökning, trots att så gott som alla asylsökande ska få det.

– Ingen har frågat mig om jag vill träffa en läkare, ingen här har blivit tillfrågad, säger han.

Syftet med hälsoundersökningen är att ta reda på om den asylsökande behöver någon vård och att upptäcka smittsamma sjukdomar, som till exempel TBC. Den asylsökande ska också få information om hur den svenska sjukvården fungerar.

På det boende som Mohammed Sharkan bor på, delar många av de boende rum och duschutrymmen. En man, som inte vill säga sitt namn, är rädd för att bli smittad av någon sjukdom.

– Många människor är sjuka här. Det kommer folk från dåliga områden i Syrien, som kanske har farliga sjukdomar i sitt blod. De måste få undersökas av en läkare, säger han.

Ekot har frågat Sveriges 21 landsting om hur många hälsoundersökningar de har genomfört under 2013. Resultaten från de 19 som svarade ställde vi mot Migrationsverkets uppgifter om hur många asylsökande som mottagits i varje län. Undersökningen visar att fyra av tio asylsökande inte blev hälsoundersökta under förra året.

Tidigare undersökningar som Sveriges kommuner och landsting (SKL) har gjort visar att det har sett likadant ut i flera år, även om landstingen, enligt Ekots undersökning, nu har blivit något bättre på att genomföra hälsoundersökningar.

Robert Jonzon jobbar på Folkhälsomyndigheten och leder ett projekt för att få fler asylsökande att hälsoundersökas. Han säger att det finns något i systemet som inte fungerar men att det kan finnas flera orsaker till att landstingen inte når ut till alla asylsökande.

– Det kan ha med kallelser att göra, på vilket sätt man kallar. Om man - som har varit fallet tidigare - skickar ut kallelser på svenska. Om man inte upprepar kallelsen om individerna inte kommer, säger han.

Han påpekar att ett annat problem kan vara att Migrationsverket och landstingen är dåliga på att informera de asylsökande om syftet med hälsoundersökningen, vilket gör att många inte vågar gå dit.

– Det har dels att göra med att man är föremål för en asylprövningssituation. Osäkerheten om hur informationen som kommer fram under hälsoundersökningen används för att bedöma möjligheten till att få asyl, den skapar en osäkerhet i rättsammanhanget, säger han.

Alina som är asylsökande säger att hon gärna skulle gå på undersökningen för att vara säker på att hon är frisk, nu när hon ska börja sitt nya liv i Sverige.

– Nu när jag ska börja mitt nya liv i Sverige vill jag vara säker på att allt är okej med min hälsa, säger han.

I Ekots undersökning beskriver också flera landsting att det är svårt att veta exakt hur många asylsökande som finns i länet och att många flyttar innan de hinner kallas. Landstingen tycks dock ha genomfört fler hälsoundersökningar 2013 än tidigare. Enligt SKL var det bara 46 procent av de asylsökande som hälsoundersöktes 2012.

Robert Jonzon hoppas att siffrorna reflekterar de insatser som har gjorts inom det projekt han leder.

– Det gäller för landstingen att ta erfarenheter för det här projektet - vad har vi åstadkommit, hur förvaltar vi detta nu? Samtidigt som myndigheter som Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten måste jobba vidare utifrån deras respektiva mandat.