Finansråd kritiserar regeringen för jobbavdrag

1:34 min

Det Finanspolitiska rådet kritiserar regeringen för införandet av det femte jobbskattevadraget. I sin årliga utvärdering av regeringens ekonomiska politik menar  myndigheten att det inte finns utrymme för staten att minska sina intäkter.

– I det läget när det finns en sådan stor osäkerhet om hur den offentliga budgeten kommer att utvecklas, tycker vi att det hade varit bättre att vara lite försiktig med permanenta inkomstförsämringar, säger John Hassler, ordförande i Finanspolitiska rådet och fortsätter:

– Exempelvis jobbskatteavdraget. Det kommer ligga kvar och belasta budgeten framöver,  

Bedömningarna visar att det femte jobbskatteavdraget drar ned skatteintäkterna med ungefär tolv miljarder kronor i år.

Samtidigt ligger svenska staten ungefär 100 miljarder kronor under det så kallade överskottsmålet, enligt Finanspolitiska rådet.

Överskottsmålet innebär att staten i genomsnitt per år ska ha ett plus i finanserna på en procent av Sveriges bruttonationalprodukt.

Finanspolitiska rådet oroar sig för att regeringen är för optimistisk inför framtiden.

Däremot får regeringen delvis beröm för hur den hanterat arbetsmarknadspolitiken under krisåren.

Där har de tidigare jobbskattevadragen haft en positiv effekt, menar John Hassler.

– Utvecklingen på arbetsmarknaden under krisåren har ändå varit förvånansvärt positiv. Sysselsättningen har faktiskt ökat och vi tror att jobbskattevadragen har varit en betydelsefull aspekt i det här.

 --Men det är inte helt uppenbart att vi hade råd att införa det femte jobbskatteavdraget och med råd menar jag att det förmodligen kommer att krävas en väldigt tuff politik framöver, säger Hassler.

Rådet konstaterar i sin rapport att dagens höga arbetslöshet riskerar ligga kvar på en hög nivå under en längre period än vad regeringen räknar med i sin prognos.

Det är också oroande, står det i rapporten, att andelen långtidsarbetslösa och arbetslösa, som tillhör utsatta grupper med jämförelsevis låga jobbchanser, har ökat.

De reala disponibla inkomsterna har ökat sedan 2006, men samtidigt har den relativa fattigdomen också stigit.