Framtidens bin

BuzzBuilding - insektsfabrik och bihotell i Stockholm

4:08 min

Ett sätt att gynna bin och andra pollinerande insekter i stadsmiljö vore om man bygger hus som ger boplatser på fasaden åt vildbin. Den idén har Belatchew arkitekter just lanserat med nått man kallar "BuzzBuilding". Och inte nog med det, inuti finns en insektsfarm som ska ge mat åt Stockholmarna.

Rahel Belatchew Lerdell tar emot på det nya kontoret inrett i ett gammalt elverk på Södermalm i Stockholm. Ringklockan låter som en spelande syrsa. Förra året blev arkitektbyrån omnämnd lite varstans i världen när de tagit fram en hårig skyskrapa, helt täckt med pinnar som rör sig när det blåser och alstrar egen förnybar energi.

I år handlar byråns visionära idé om problemet hur 9 miljarder människor ska kunna födas på jorden med mat framöver, särskilt med kött som kräver ohållbart stora åkrar, färskvatten och energi. Som vi berättade i Klotet härom veckan så är insekter extremt effektiva på att omvandla matavfall till ätbara proteiner jämfört med kor, grisar, får och höns.

– Det är också en nyttig produkt. Proteinrik med väldigt lite fett så vi skulle inte bli så förvånade om det dök upp en ny diet snart som handlar om insekter därför att det har en massa positiva effekter, säger Rahel Belatchew Lerdell.

Hon visar på en storbildskärm hur konceptet är tänkt. "BuzzBuilding" är en rund badringsformad byggnad i glas och stålskelett som är tänkt att ligga i en rondell i centrala Stockholm. Inuti finns en tre våningar hög insektsfabrik där det odlas stora mängder syrsor som ska bli mat till stadens invånare. Belatchew arkitekter har räknat ut att bygger man sådana här Buzzbuildings på 9 rondeller så kan man helt ersätta de nästa 50 000 ton kött Stockholmarna äter per år med syrsor.

Badringshuset är lite smalare på ena sidan och uppdraget från gatan så att det bildar en portal in till en skyddad grönskande innergård och en restaurang som serverar syrsor tillagade på allehanda vis. Växterna i trädgården i mitten ger mat åt bin och andra pollinerande insekter och det superisolerande glaset som hela byggnaden är täckt med är dessutom fullt med små gropar i olika storlekar som passar för solitärbin att bygga bo i.

– Det är många arter som är utrotningshotade och det är många arter som har utrotas helt. Därför börjar det bli viktigt att skapa förutsättningar för insekter att trivas och bo också i urbana miljöer. Byggnader och byggnadsverk överhuvudtaget måste också kunna ge tillbaka både i termer av energi och grönska. Man pratar om "give back to nature". Kan byggnader göra mer än att bara vara ett tak över huvudet? 

– Den här idén är spännande, men hur realistisk är den att genomföra idag skulle du säga?
– I allra högsta grad. Vi har platsen och tekniken, men fram för allt måste det finnas en efterfrågan på insekter och att det finns en vilja. Folk tycker att det här är en väldigt rolig idé. Det finns ganska mycket förskräckelse också som många känner spontant. Det kunde vi se på minerna i publiken när vi presenterade det här för en vecka sedan. Men mitt intryck är ändå att med eftertanke så säger nog de flesta att varför inte. Det kanske är det här som är framtiden. Det kanske är lika bra att vi börjar vänja oss vid tanken.

– Vem hoppas du ska nappa på det här, vem är det som ska komma med miljarderna som krävs för att bygga "buzzBuilding"?
– Det kanske inte är så sannolikt att någon kommer och investerar för att bygga på Vanadisplan här och nu, men tittar vi lite längre bort som Asien och väldigt stora städer i den takt som urbaniseringen sker idag så är ju de här frågorna ganska akuta och där finns det också större möjligheter att finansiera projekt. Så valfri kinesiska stad skulle jag säga, imorgon - ja, avslutar Rahel Belatchew Lerdell.

Johan Bergendorff
johan.bergendorff@sr.se