P1-MORGON TISDAG 8 JULI

Olika stöd till EU-migranter i kommunerna

12 min

I takt med att antalet hemlösa EU-migranter i våra städer ökar brottas många kommuner med frågan om vilken hjälp dessa människor ska erbjudas. I Stockholm och Göteborg har man olika syn på hur kommunen ska agera.

I Göteborg har staden precis avsatt pengar till ett projekt där parkeringsplatser på kyrkor runt om i staden upplåtits för boplatser i husvagnar, något som Stockholm inte ser som ett alternativ.

– Den lösningen är en av många lösningar vi har för den här gruppen. Bland annat har vi en förskola för romska barn och ett dagcenter. Det här var ett förslag från räddningsmissionen som vi tyckte var värt att prova, säger Dario Espiga, (S) kommunalråd i Göteborg, och fortsätter:

– Jag tycker personligen att alla som vistas i kommunen är vårt ansvar, om inte annat i alla fall alla barn. Det är det som är problematiskt, vi saknar ett nationellt stöd för att fortsätta med dessa insatser, säger han.

Många hör av sig med klagomål, finns det inte risk att fler tiggare kommer?

– Svårigheten är att människor inte förstår att tiggeriet inte är ett beteendeproblem, utan ett fattigdomsproblem. Människor lämnar inte sina länder men glatt hjärta för att panta burkar någon annanstans. Det är en social katastrof vi har framför oss och det vore konstigt om vi blundade och trodde att det skulle försvinna bara för att vi inte ser det. Vi har valt att försöka hjälpa så gott vi kan via frivilligorganisationer, men det är bara att släcka elden – problemen måste lösas i de länder där människorna finns, säger Dario Espiga.

I Stockholm jobbar man på ett annat sätt och ser kommunala campingar som en ovärdig människomiljö.

– Vi har valt att göra andra insatser. Stockholms stad satsar över 10 miljoner kronor på sociala insatser för utsatta EU-medborgare, per år. Men att starta kommunala campingar ser vi som en problematik. Jag har respekt för att kommuner prövar olika lösningar, men för oss är det inget alternativ för det är ingen långsiktig lösning, säger Anna Köning Jerlmyr (M), socialborgarråd i Stockholm och fortsätter:

– Många av de husvagnarna är ganska farliga att vistas i, med brandrisk och så vidare, det är ingen människovärdig miljö. Vi erbjuder individuellt stöd, som boende eller dagverksamheter, dusch och mat, men långsiktigt handlar det om att trycka på EU-länder som Rumänien att ta sitt ansvar, säger hon.

Enligt Anna Köning Jerlmyr är det en svår situation för kommunerna när det på kort tid kommit så många människor som bosatt sig på gator och i parker, men lagstiftningen måste gälla.

– I Stockholm den senaste tiden har det varit en stor ökning av boplatser runtom. Vi har över 400 personer från andra EU-länder som bor i parker och skogar. Det blir också en belastning när det handlar om nedsmutsning, man använder sandlådor i barnens lekplatser på vissa håll som toaletter, vi har även parkarbetare som hotats när de ska in och städa, så det har varit svårt för många. Då säger vi att vi ger tillfälligt socialt stöd, till och med mer än vad lagstiftningen säger, därför att vi vill ta ett tillfälligt ansvar för EU-medborgare. Men vi måste också vara tydliga med den lagstiftning och de ordningsföreskrifter som gäller, att man inte får bo på gator och i parker exempelvis, säger Anna Köning Jerlmyr.

Hon tror att Stockholms stads linje kan vara en anledning till att inte barn kommer till Stockholm.

– Vi kan se att barnen kommer till Göteborg där man har en annan linje, men vi ser inte barn i Stockholm. Vi har nolltolerans mot barn som vistas i sådana miljöer, men däremot har vi också stöd till frivilligorganisationer som upplåter boendemöjligheter vintertid och vi ger även boendestöd sommartid, säger hon.

I Stockholms stad har man även valt att satsa på ett så kallat uppsökarteam som kan upplysa om var man kan sova och inte, och en telefon man ska kunna ringa om man ha frågor om tiggare.

– Vi blev nedringda, man hade frågor till oss och till polisen. Man var väldigt frustrerad när man kom fram. Det finns ett stort engagemang hos Stockholmarna. Man ville veta vad Stockholms stad när man ser en boplats, eller är rädd att någon far illa. Då måste det finnas en enkel ingång, och det finns det nu med vårt kontaktcenter, säger Anna Köning Jerlmyr.

Kritiker har kallat det för en ”tjallartelefon” dit man kan ringa och informera om var någon bor. Leder detta till avhysningar?

-- Det är viktigt för stockholmarna att ha en ingång. Men det är klart att vi fortsätter att avhysa också. Det är en polisiär sak, men vi kommer att fortsätta ansöka om avhysningar. För det bryter mot allemansrätt, miljölagstiftning och så vidare. Det har vi varit tydliga med från början, säger hon.

I både Stockholm och Göteborg är man dock överens om att vägen mot en lösning för de hemlösa EU-migranterna är att trycka på EU.

– Jag tror att vi måste hitta en nationell handlingsplan med insatser i människornas hemländer. Eventuellt måste vi även söka medel från europeiska sociala fonder för att hjälpa dessa människor mer organiserat över hela landet. Det kommer att bli ett problem i andra kommuner, de som tror att det bara kommer handla om stora städer misstror sig, det kommer redan nu flera rapporter från andra länger, säger Dario Espiga  i Göteborg.

Hör hela samtalet i spelaren högst upp i artikeln.