Flyktingkvinnor drabbas oftare av psykisk ohälsa

3:44 min

För att nyanlända och speciellt nyanlända kvinnor ska snabbare komma in i samhället så måste deras hälsa tas upp på allvar redan vid flyktingmottagandet. Det kan förebygga behovet av vård menar Solvig Ekblad, psykolog och docent vid Karolinska Institutet.

– Vi måste lägga krutet på nyanlända under introduktionen så att man får chans och möjlighet att må så bra som möjligt så att man kommer ut i praktik. Då måste vi också jobba med handläggarna och personalen som aktörer i mottagandet, där respekt och bemötande kommer in.

Det säger Solvig Ekblad som är psykolog och docent vid Karolinska Institutet. Hon menar att det är extra viktigt att flyktingkvinnor som kommer till Sverige får rätt till ett hälsosamt liv, för idag är nyanlända flyktingkvinnor som är födda i länder utanför EU den grupp som lider mest av psykisk ohälsa, och där finns ett samband med den höga arbetslösheten hos denna grupp:

– Vi vet inte så mycket om hur de mår för vi har inte riktig forskning på detta, men det vi vet är till exempel att flyktingkvinnorna som kommer har den högsta psykiska ohälsan och det ser vi på de tabletter de äter.

Solvig Ekblad har arbetat i ett projekt med en livsstilskurs för nyanlända kvinnor från länder utan EU, som startats av 1,6&2,6- miljonerklubben i ett samarbete med bland andra Karolinska Institutet och Angereds närsjukhus. Där har drygt 200 kvinnor från Södertälje och Göteborg, som främst talar arabiska, kurdiska och somaliska, fått ta del av viktig information om hur Hälso-och sjukvården fungerar och hur de kan hantera stressen över att lära sig leva i Sverige.

Kursen som har letts av sjukvårdspersonal lanserades för två år sedan och avslutades 30 juni i år, och Solvig Ekblad berättar att kvinnorna var väldigt positiva till kunskapen och informationen de hade fått:

– De upplever sin hälsa mycket bättre, en signifikant förbättring. Vi kan inte se orsak naturligtvis, men ett samband och när vi frågar kvinnorna vad de har fått ut av kursen så säger de enhälligt att "vi mår mycket bättre tack vare att vi fått den här kunskapen. Tack, tack, tack". Att prata om gynekologiska besvär, preventivmedel, näringsriktig mat, stress och återhämtning som man inte är van att prata om, om man kommer från totalitära system.

Många av de flyktingkvinnor som tar sig till Sverige bär på trauman från totalitära samhällen eller krig och därför menar Solvig Ekblad att det är viktigt att dessa hälsosamtal sker i tidig skede, redan vid intoduktionen innan de blir patienter. Det är den psykiska ohälsan som utgör det största hotet mot vår folkhälsa, säger hon:

– Nu ska ju alla erbjudas en hälsoundersökning när man kommer som asylsökande, men vi vet ju att det är inte alla som får den här undersökningen. Plus att man sammanställer inte det än så länge, det är endast om man har smittsamma sjukdomar. Det är den psykiska ohälsan som är det högsta hotet mot vår folkhälsa. Det här kan man jobba med i grupp så att de flesta kan ändå leva med det här och förstå att "jag har den här stressen på grund av det jag har varit med om och kunskapen säger så. Jag är i samma båt med flera kvinnor".

Samtidigt ska man inte lämna männen utanför den här processen, eftersom den nya livsstilen kan leda till obalans i en del familjer, när rollerna förändras:

– Vi har träffat suicidala män, dvs män som håller på att bli deprimerade och begå självmord för att de har tappat sin roll och kvinnorna blir starkare och starkare. I Sverige kan man minsann bo själv, man kan skilja sig och det blir ett hot.

Vad kan det leda till?

– Ja, det blir skilsmässa och männen kanske begår självmord, säger Solvig Ekblad.