Experten: 350 skandinaver terrortränas av Isis

8:23 min

Uppemot 350 skandinaver bedöms just nu befinna sig i konfliktområden för att aktivt arbeta med och utbildas av terroriststämplade gruppen Isis, enlgit terrorexperten Magnus Ranstorp. Nu aktualiseras frågan om svenskar som strider med islamister i Syrien, hur de tränas och vilket hot de innebär.

Tidigare i år presenterade norska säkerhetspolisen en rapport om människor som valt att resa till Syrien efter att kriget börjat, och vilket hot det innebär för Norge.

Svenska säkerhetspolisen har genomfört en liknande undersökning om svenskar som strider med islamister i Syrien. Enligt Magnus Ranstorp, terrorexpert vid Försvarhögskolan, är fenomenet något som de flesta europeiska säkerhetstjänster varnar för.

– De som åker ner skapar kontakter med riktigt tunga terrorister. De får en ökad operativ kapacitet, vapenhantering och vissa får specialiserade  färdigheter i att konstruera bomber, säger Magnus Ranstorp.

Dessutom sänks våldströskeln vilket påverkar möjligheten att döda någon, enligt Ranstorp. När en syrienkrigare sen kommer tillbaka till sitt hemland så är det med en status som möjliggör nyrekrytering i större utsträckning.

De starkare banden mellan konfliktområden där terrorgrupper opererar skapar således ett större hot.

– Det ligger på en ganska exceptionell nivå. Bara i Norge, Sverige och Danmark har vi ungefär 300 till 350 personer som är nere och har kopplingar till Isis, säger Magnus Ranstorp.

Under torsdagen gick norska polisen ut med uppgiften att det en extremistisk grupp med koppling till Syrien som ligger bakom det konkreta hotet mot Norge. 

Landet har höjt beredskapen och många offentliga platser patrulleras av tungt beväpnad polis. Det spekuleras nu kring vad hotet består i och om det handlar om norska medborgare eller vilken koppling avsändaren till hotet har till Norge.

– Man har varit tydlig med att säga att det finns en koppling till Syrien, men också att det inte nödvändigtvis behöver vara norrmän, konstaterar Magnus Ranstorp.

Säpo säger att det inte finns någon hotbild mot Sverige, hur resonerar man där?

– De har ju fått information kring vad hotet består i och gör bedömningen att det inte påverkar säkerhetsläget. Vi har haft en förhöjd hotbild sedan oktober 2010, men det (senaste hotet mot Norge reds. anm.) riktar sig inte konkret emot Sverige.

Ska man i Sverige vara orolig?

– Jag tror man måste säga det i en kontext. Det är ett stort säkerhetsproblem för Säpo att avgöra vem som är ett hot och vem som är nere för att delta i väpnade strider och kamper, dessa avvägningar görs varje dag.

Oftast renderar arbetet i att Säkerhetspolisen avfärdar personer, snarare än att man stöter på någon som kan innebära ett konkret hot, enligt Ranstorp.

– Jag tror att man ska lyssna väldigt noga på om Säpo skulle komma med någon form av uttalande om att det finns en förhöjd hotbild, men det har ju inte gjort det hittills, säger han.