Större samverkan kan underlätta flyktingmottagandet

3:41 min

Antalet asylsökande till Sverige ökar kraftigt, och det återstår fortfarande många problem att lösa i flyktingmottagandet. Per Arne Andersson på Sveriges kommuner och landsting menar att kommuner och myndigheter behöver samarbeta mer.

– Den totala summan pengar som finns i mottagningssystemet, oavsett om det handlar om asyl, flykting eller ensamkommande flyktingbarn, tror vi räcker men man kan använda dem mycket effektivare och mycket bättre. Det andra som vi har sett är att det finns en väldigt stor vilja hos många kommuner att klara det här uppdraget på ett väldigt bra sätt, många kommuner behöver också fler invånare. De tar gärna emot nyanlända för att få sin ort att överleva, men har väldigt lite möjlighet att påverka,säger Per Arne Andersson, chef för avdelningen lärande och arbestmarknad på SKL.

För ett år sedan tog SKL tillsammans med 14 kommuner som har stort flyktingmottagande eller stora anläggningsboenden fram 35 åtgärdspunkter som skickades till de berörda departementen, och än så länge har man fått igenom sex punkter. Men många viktiga punkter finns kvar och mycket handlar just om att förbättra samarbetet och samsynen mellan kommuner, myndigheter och staten, menar Per Arne Andersson.

– Att kanske få någon typ av delegation eller någon gruppering att titta på hur man kan få samarbetet mellan statliga myndigheter att bli bättre, hur man kan få samarbetet mellan statliga myndigheter och kommun att bli bättre och hur man kan öka möjligheterna för kommuner att samarbeta. Det är den stora frågan i det hela.

Idag ser situationen olika ut i kommunerna och även för asylsökanden som har olika bakgrund. Sedan 1994 har asylsökande rätt att själva välja var de vill bo under utredningstiden och det är en möjlighet som många asylsökanden utnyttjar. Många vill gärna bo nära släkt och landsmän och det kan skapa boendesegregation i vissa kommuner, menar Per Arne Andersson som säger att man skulle kunna påverka det så kallade EBO-systemet genom vissa regler.

– Vi vet att 85% av alla som kommer till Sverige bosätter sig själva och då bosätter man sig där det finns vänner, familjer, släktingar eller andra av samma nationalitet så att man känner sig hemma. Och det gör att man får boendesegregation i vissa områden som man skulle vilja lösa på något sätt, men vi har en EBO- lagstiftning där man själv har rätt att bosätta sig var man vill och det finns ingen som vill ändra det. Däremot så kanske man behöver titta på om man kan påverka den här situationen med reglerna i övrigt för bosättning.

Per Arne Andersson på SKL berättar att antalet nyanlända som har tagits emot av kommunerna har ökat tre gånger på tre år och många kommuner tar sitt ansvar, säger han men sedan finns de som skulle kunna göra lite mer. Ett av de stora problemen är bostadsbristen. I vissa områden kan det finnas lediga bostäder men kanske inte lediga arbeten och tvärtom, och det gör att en del kommuner inte kan göra så mycket mer. Där kan en bättre samverkan underlätta situationen för kommunerna och de nyanlända, säger Per Arne Andersson.

– Om vi kan öka möjligheten för kommuner att samverka, att man kanske kan bo på en ort och studera på en annan, eller arbeta eller praktisera i en tredje kommun så skulle det underlätta. För en del kommuner så skulle det också underlätta om man kunde komma in i asylprocessen tidigare, i det arbete som Arbetsförmedlingen har. Att man kanske kunde ta över en del av Arbetsförmedlingens uppdrag i etableringen.

Finns viljan hos både staten och kommuner att komma fram till en sådan samverkan?

– Det är möjligt att viljan finns, men regelverket för detta finns inte ännu på plats.