Historien om Sankt Olofsholm behöver skrivas om anser arkeolog

Mycket av historien om Sankt Olofsholm i Hellvi måste skrivas om. Det anser docenten Dan Carlsson som nu avslutat två års utgrävningar där. Han ansöker om 30 000 kronor för att bättre datera fynden.

Undersökningarna har berört St Olofs kyrka, där det tidigare inte grävts arkeologiskt i den här omfattningen.

För att säkrare kunna datera fynden ansöker han om pengar hos länsstyrelsen för att kunna göra C-14-analyser. Det skulle leda till mer kunskap om en av

Gotlands viktigaste besöksplatser, argumenterar Dan Carlsson.

Han vill att länsstyrelsen bidrar med 30 000 kronor till analyserna.

Dateringarna "kommer att knytas till väsentliga lämningar för att klargöra de kronologisaka aspekterna", förklaras i ansökan till länsstyrelsen.

Fynden från platsen tyder på verksamhet på platsen i vikingatid. Det är främst mynt och djurben som hittats. Huvudsakligen är mynten Wisbybrakteater, små "närmast fiskfjällsliknande, ensidiga präglade silver- eller bronsmynt".

Det har hittats såväl svenska mynt som gotländska mynt, litauiska, polska och andra mynt som dateras till 1620-tal - den tid då ett danskt bolag bygger den första kalkugnen på platsen.

Sankt Olofsholm är slutpunkten på den pilgrimsled som startar vid Solberga kloster i Visby. St Olofsholm är också ett naturreservat.