Stora skillnader i språket i riksdagen

2:38 min

Det finns tydliga skillnader mellan hur olika politiker uttrycker sig i sina anföranden i riksdagen. En genomgång med Ekots verktyg Polingo pekar på tydliga skillnader i de anföranden som gjorts de senaste två åren.

Sveriges Radio har skapar ett eget datorprogram, vid namn Polingo, som bygger på två vedertagna formler för läsbarhet och ordvariation. Något förenklat kan man säga att programmet talar om huruvida ett nedskrivet politikertal påminner mer om pedagogisk barnlitteratur eller mer som en invecklad doktorsavhandling.

Här har vi matat in över 11 100 anföranden, som framförts under 2013 fram till och med maj i år, och där samtliga 349 riksdagsledamöter är med. 

Moderata ledamoten Patrick Reslow från Malmö är ett exempel på någon som i vår mätning hamnar högt på skalan över mer komplicerat språk. Såhär sade han under ett anförande i juni i år:

"Straffmätningsreformen från 2010:s syfte till generell höjning av straffen, och sedan dess har, för någon månad sedan bara, ytterligare en utredning om skärpta straffskalor för allvarliga våldsbrott överlämnats till regeringen."

Ekot har inte lyckats nå Patrick Reslow för kommentar, men Peter Jutterström, även han moderat ledamot från Jönköping, svarar gärna på hur det kommer sig att han sticker ut i vår mätning med ett mer lättbegripligt och varierat språk.

– Det är lätt hänt att man gör ett anförande som bara vänder sig mot de som är till exempel i kammaren i riksdagen. Men det är inte dem jag i huvudsak vänder mig till utan det är till den breda allmänheten. Då gäller det att man gör sig förstådd. Till exempel det här med förkortningar, om jag säger exempelvis SFI så lägger jag alltid till Svenska för invandrare, för det är inte alla som vet vad SFI är, säger Peter Jutterström.

Hur ser du rent allmänt på dina politikerkollegor, kan det vara svårbegripligt språk ibland?

– Ja det kan det vara. Det är så att är man oerhört kunnig i ett område och talar till andra kunniga så kan det bli lite över huvudet på många, säger Peter Jutterström.

Det är svårt att dra några generella slutsatser från vår mätning kopplat till exempelvis parti. En iakttagelse är ändå att bland de ledamöter som enligt vår mätning har mer byråkratiskt och ovarierat språk hittar vi främst moderater och socialdemokrater.

Lina Nyroos, språkvetare och forskare vid Linköpings universitet, säger att den här ordmätningen kan ge tydliga signaler om hur begripliga eller obegripliga talen kan vara, men att det även spelar roll hur politikern betonar och gestikulerar. Och att övertydlighet också kan vara problematiskt.

– Att vara allt för tydlig. Det är ju lite att förutsätta att publiken är ganska korkade om man försöker låta allt för enkel, säger Lina Nyroos.

Polingo - mät språket i den här texten: Lix: 47.2   Ovix: 60.4