Saudisk förhandlare: Så kom kritiserade avtalet till

3:06 min

I en hemligstämplad motköpsaffär garanterade den socialdemokratiska regeringen 2005 att Sverige skulle hjälpa Saudiarabien producera vapen, om diktaturen i gengäld beställde ett radarsystem av Saab.

Det militära samarbetsavtalet som den socialdemokratiska regeringen slöt med Saudiarabien 2005 har fått hård kritik eftersom det är så långtgående. I avtalet lovas Saudiarabien bland annat svensk hjälp med att producera egna vapen.

Dåvarande Försvarsminister Leni Björklund har hittills inte velat svara på frågor om varför samarbetet blev så långtgående.

--  Jag har släppt de där frågorna och jag menar verkligen släppt. Och då vill inte jag.

Det så kallade MOU-avtalet var en del i en hemlig motköpsaffär där den socialdemokratiska regeringen lovade Saudiarabien hjälp att producera egna vapen, om bara diktaturen köpte ett radarsystem av företaget Saab.

Dokument vi tagit del av visar att det var försvarsminister Leni Björklunds statssekreterare Jonas Hjelm som skötte förhandlingarna med saudierna.

För den saudiske brigadgeneralen Gormollah Al-Zahrani, som var med och arbetade fram avtaletm, framstod det snarast som om Hjelm jobbade för vapentillverkaren Saab.

Liksom alla de andra svenskarna agerade han som att han var anställd på Saab. Jonas Hjelm fokuserade bara på Saabs frågor, säger Gormollah Al-Zahrani.

– Det fanns inget intresse för det andra. Det var som om de alla tillhörde bolaget, säger brigadgeneral Gormollah Al-Zahrani.

Eftersom svenskarna hade tunnelseende och bara brydde sig om Saabs radarsystem gick det att få igenom nästan var som helst i avtalet, säger Gormollah Al-Zahrani.

Den socialdemokratiske statssekreteraren Jonas Hjelm hade utsett före detta flygvapenchefen Kent Harrskog för att ansvara för att förhandla fram detaljerna i avtalet.

Men Kent Harrskog säger när vi träffar honom på ett stimmigt café att han inte kan svara på hur de långtgående skrivningarna kom in i dokumentet.

– Det vet jag fan inte. Jag har inget minne om att jag satt och jobbade med papper. Varför skulle man låta mig göra det. Jag var ju för fan bara ditsatt som ordförande, säger han.

Men efter att avtalet skrevs under, i samband med valet 2006 då alliansen tog över regeringsmakten, anställdes både Hjelm och Harrskog på Saab med betydligt högre lön.

Att de gick till företaget som skulle tjäna pengar på avtalet det förvånade inte Gormollah Al-Zahrani. I hans ögon tillhörde de redan Saab.

– Nej, jag är inte förvånad, säger han.

Jonas Hjelm meddelar via e-post att han inte vill svara på några frågor.

Hör ett längre reportage i eftermiddagens Studio Ett.