Oroas över gruvans påverkan på urskog i Mertainen
Efter flera års strid om att få öppna Mertainengruvan nordväst om Svappavaara i Kiruna kommun igen, så har LKAB fått grönt ljus från Mark- och miljödomstolen i sommar. För Naturskyddsföreningen betyder det att närmare 300 rödlistade arter kan komma att dö ut i området, eftersom gruvan har som avsikt att släppa gruvavfall i urskogen bakom gruvberget.
Avverkning av träd har nu påbörjats utanför gruvan i Mertainen och en skylt med texten ”Nu startar Mertainengruvan” står vid E10:ans vägkant. Kiruna Naturskyddsförenings ordförande Per-Erik Mukka är förtvivlad.
- Mertainen är ju ganska unikt på det sättet när man hittar rödlistade arter, du behöver inte gå många meter. Det är just de här arternas livmiljö som krymper, säger han.
Det handlar om 315 sällsynta svamp- och lavarter som enbart lever i gammal skogsmiljö som riskerar att dö ut i området när LKAB påbörjar sin brytning i Mertainen. De vill naturskyddsföreningen i Norrbotten istället skydda, då Sveriges urskog minskar markant av skogsbruket. I dagsläget är enbart 4 procent av Sveriges skog skyddad och enligt naturskyddsföreningen finns bara 1 procent av urskogen kvar i Sverige.
- Det är speciellt svampar och lav-arter som kan försvinna. Vi har en art som heter harticka, den angriper döda gamla granar. Den växer längst ner i basen på trädet och dödar den. När granen ramlar omkull så är det massa andra arter som kommer in som exempelvis ostticka, rosenticka, ullticka och rynkskinn. Det är sådana arter som försvinner när det inte finns gammal skog mer.
LKAB har som målsättning att bryta 15 miljoner ton järnmalm per år i Mertainen och gruvresterna kommer då att hamna bakom gruvberget där det finns flera hundra år gamla granar. Där lever förutom harticka bland annat svart trolldruva, vilket Per-Erik Mukka värdesätter högt.
- Det är ju bara en liten del av vad som finns där och det som är inventerat. Det vi tittar efter är de som går att identifiera. Det finns ju ganska mycket mystiska skinnsvampar och insekter och allt möjligt där.
Du är ordförande i Naturskyddsföreningen i Kiruna och du jobbar själv på LKAB. Hur går det ihop?
- Vi i Naturskyddsföreningen jobbar inte emot gruvan utan vi värnar om naturen.
Naturskyddsföreningen i Norrbotten har gett LKAB förslag om att byta avfallsområde för att skydda urskogen bakom gruvberget. LKAB menar att de har utvärderat alla alternativ.
- Om vi hade valt de alternativ som naturskyddsföreningen förespråkar så skulle vi ha fått ta större marker i anspråk. Det finns skyddsvärda arter även på de andra platserna. Dessutom blir det mycket längre för truckarna att transportera, det blir större utsläpp av diesel och damm. Så därför ser jag att det här var den bästa placeringen för helheten, säger Anders Lindberg, informationschef på LKAB.
Det är 315 rödlistade arter som riskerar att dö ut i området på grund av gruvavfallen, är de inte lika viktiga för er?
- Ja, det är de. Vi har kartlagt de här arterna och sett vad som finns där, vilket vi också gjort i de andra alternativen. Vi har tagit fram en kompensationsplan som alltså betyder att vi fredar annan skog och annan skyddsvärd skog. Vi kommer att flytta det som kallas död ved där de här arterna finns. På det sättet skapar vi förutsättningar på annan plats. Det är precis på det sättet vi säger att vi håller med naturskyddsföreningen.
