Förslag om fri kvot kan öka mångfalden i nämndemannakåren

4:17 min

Nämndemännen i domstolarna ska enligt lag spegla befolkningen, men det gör de inte i dag, säger Niclas Rolander som tidigare varit nämndeman i Stockholm.

– Det finns en snedfördelning i rekryteringen. Man rekryterar väldigt många som har liknande bakgrund och liknande erfarenheter. Även om inte jag är den som står ut mest av alla så har jag ändå en lite annan bakgrund än många av de som sitter som nämndemän i dag, säger Niclas Rolander.

För tre år sedan fick lagmannen Inger Söderholm vid Attunda tingsrätt i uppdrag av regeringen att se över nämndemannasystemet och komma med förslag för att göra rekryteringen mer representativ.

I utredningen, som blev klar förra året, föreslog hon bland annat att hälften av nämndemännen ska väljas från en grupp frivilliga som inte är knutna till något politiskt parti medan den andra halvan skulle väljas av partierna precis som i dag, en så kallad "fri kvot". Inger Söderholm säger att ett sådant system skulle ha flera fördelar.

– Den stora fördelen är att det är ett sätt att komma ifrån att domstolar förknippas med politiken, för det ska det gå en skiljelinje mellan domstolar och den politiska makten. En annan fördel är att man öppnar en möjlighet att föryngra nämndemannakåren och en breddning. I dag är det bara knappt 4 procent av befolkningen som är medlemmar i ett politiskt parti och som också då har möjlighet att bli nämndeman i Sverige och de andra 96 procenten har inte den möjligheten i praktiken, säger Inger Söderholm lagman vid Attunda tingsrätt.

Trots att det i dag inte finns något krav på att man ska vara politiskt aktiv för att få bli nämndeman så är nästan alla nämndemän i Sverige medlemmar i ett politiskt parti. Anledningen till det är att partierna i kommun- och landstingsfullmäktige själva utser nämndemän och ger därför oftast andra aktiva politiker förtroendet.

Niclas Rolander var tidigare nämndeman vid Stockholms tingsrätt. Har var tvungen att kontakta alla partier i Stockholms kommunfullmäktige för att ens kunna bli nominerad.

– Jag ville bli nämndeman men jag var inte intresserad att vara medlem i ett politiskt parti, så jag kontaktade samtliga partier som fanns representerade i Stockholms kommunfullmäktige och frågade om de kunde tänka sig att nominera mig trots att jag inte var partimedlem. De flesta som jag fick svar ifrån var inte öppna för det, men två av dem var det, säger Niclas Rolander.

Förslaget om att kvotera in frivilliga nämndemän utreds just nu av Statskontoret och förväntas vara klart i början av nästa år.

Nämndemännens Riksförbund är kritiska mot förslaget och menar att det inte finns något som tyder på att ett frivilligsystem skulle locka yngre människor och att det dessutom skulle bli både dyrt och komplicerat att kontrollera om de som vill bli nämndemän faktiskt är lämpliga för uppdraget.

Inger Söderholm säger att en frivilligkvot skulle kräva en annan sorts kontroll, och att det brukar vara en del av den kritik som förs upp mot förslaget.

 – Dels så finns det nog en del som känner tveksamhet för svårigheterna att genomföra lämplighetsprövningen, för i dag när partierna nominerar nämndemän så är de garanter för att personerna är lämpliga. Kommer det då människor utifrån blir det givetvis en mer ingående lämplighetsprövning, där finns det nog ett problem. Min personliga uppfattning är också att partierna tycker om att möjliggöra för sina medlemmar att få ett uppdrag som nämndeman. Politikerna pratar gärna om "våra" nämndemän, säger Inger Söderholm.