Skolfrågan splittrar nya regeringen
Socialdemokraterna och Miljöpartiet är oense om vilket parti som ska få utbildningministerposten i den kommande regeringen, enligt vad Ekot erfar. Båda partierna betraktar skolfrågorna som centrala i den nya rödgröna regeringen.
På fredag ska Stefan Löfven träffa talmannen igen - och ge besked om Socialdemokraterna kan bilda en regering med Miljöpartiet. Det pågår just nu intensiva förhandlingar, och en dragkamp om posten som utbildningsminister, uppger flera källor till Ekot. Och det handlar framför allt om ansvaret för grundskola och gymnasium. Förskola och högre utbildning är inte lika heta områden för partierna.
Miljöpartiet har tydligt pekat ut skolan som den viktigaste frågan vid sidan av miljön. Språkröret Gustav Fridolin har inte gjort någon hemlighet av att han vill ta sig an skolfrågorna, för att kunna sjösätta de reformer som de gröna gick till val på. Redan i en intervju med tidningen Dagens Samhälle i Almedalen förra året signalerade han intresse för en statsrådspost.
– Det är klart att jag skulle tycka att det var väldigt roligt att få ta tag i skolans utmaningar, och jag ser att vi behöver en ny skolpolitik, sade Fridolin då.
Även för Socialdemokraterna är skolan viktig och partiet vill ogärna släppa ifrån sig ansvaret för grundskola och gymnasiet utan strid, uppger Ekots källor. Partiledaren Stefan Löfven satte i juni upp målet att den svenska skolan inom tio år ska vara bland de fem bästa i EU.
– Vänner, skolan är hjärtat i det jämlika samhället och därför är också skolan i hjärtat av den socialdemokratiska ideologin, sade han i Almedalen i somras.
Ibrahim Baylan, som pekats ut som Socialdemokraternas kandidat till posten som utbildningsminister, har till skillnad från Gustav Fridolin statsrådserfarenhet. För Socialdemokraterna är det viktigt att också ha ministrar som suttit i regeringen tidigare.
Enligt socialdemokraten och statsvetarprofessorn Ulf Bjereld är Socialdemokraterna det parti som har störst förtroende för sin skolpolitik.
– Det tog tid för Socialdemokraterna att nå fram dit, och därför vill man värna den positionen som skolpartiet i Sverige. Det har ett starkt symbolvärde och därför vill man inte släppa ifrån sig den posten i första taget i alla fall, säger Bjäreld.
Vad betyder det rent sakpolitiskt, vilket av de två partierna som får posten som rör grundskola och gymnasium?
– Inte särskilt mycket. Det finns skillnader mellan Miljöpartiet och Socialdemokraterna i skolpolitiken. Men de är inte särskilt stora. Jag tror att det här handlar mycket om symbolpolitik, vilka frågor man vill associeras med, och vilka frågor man har drivit hårt i valkampanjen. Mer det än sakpolitiska skillnader.